Literacy
Tillbaka igen efter semestern som varit skön, trots regn och blåst. Har vi fått känna på den globala uppvärmingens konsekvenser eller är det bara en av dessa somrar då lågtrycken tagit en sydligare bana?
I projektet går vi nu in i den 4:e terminen. Nya utmaningar väntar. Diskussionerna om samhällsförändringar knutna till nätets utbredning, användning och ungdomarnas engagemang fortsätter. Den syns i media, men är också ett vanligt förekommande diskussionsämne bland vänner och bekanta.
Har under sommaren läst en bok av Colin Lankshear och Michele Knobel, New Literacies. (Här en länk till deras blogg). I boken får jag en fördjupad förståelse för literacy-begreppet. Tyvärr finns ingen bra svensk översättning. Tidigare var begreppet starkt kopplat till läs- och skrivförmåga, men har i dag en betydligt bredare betydelse. Lankshear och Knobel menar att det ofta används som metafor för kunnighet eller kompetens. Kompetens att med språkets olika dimensioner tolka, förstå och vara en aktiv aktör i de olika sammanhang vi verkar i. Det gör att literacy inte bara är en fråga för modersmål eller främmande språk. Det är en grundläggande fråga om lärande, och därmed en angelägenhet för samtliga ämnen och lärare.
Vad skulle då new literacies betyda? Författarna ser den växande betydelsen av digitala medier som en mycket stark förändringsfaktor som också innebär förändrade tankemönster, mindsets. Inte så att de nya formerna ersätter gamla former, men det sker en gradvis splittring av de former som används, fracturing of space och där nya literacy-former växer sig allt starkare.
Genom att ge exempel på dessa nya former (som inte bara är digitala eller kopplade till ny teknik) tar författarna också ställning till den kraft som finns i förändringen, en förändring som är så stark så man kan tala om ett förändrat tankesätt eller paradigm. Dessa förändringar är tydligast bland barn och ungdomar som växer upp med hela denna värld som en självklar och naturlig del. Några exempel på förändringar i tankesätt beskrivs av författarna så här:
"the more a literacy practice priviliges participation over publishing, distributed expertise over centralized expertise, collective intelligence over individual possessive intelligence, collaboration over individuated authorship, dispersion over scarcity, sharing over ownership, experimentation over 'normalization', innovation and evolution over stability and fixity, creative-innovative rule breaking over generic purity and policing, Phase 2 automation over Phase 1 automation, relationship over information broadcast , and so on, the more we should regard it as a 'new' literacy." (s 68)
Självklart tar också författarna upp skolans ansvar. Betydelsen av det nya som växer fram har inte nått skolan i speciellt stor utsträckning. Det finns initiativ som tagits när det gäller användning av digitala medier men i många stycken handlar det mer om effektivisering och att lyfta in gamla tankemönster i en ny miljö, old wine in new bottles.
Två avhandlingar kom under våren med anknytning till literacy och nya former: Carina Fast , Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola och Christina Olin-Scheller, Mellan Dante och Big Brother: En studie om gymnasieelevers textvärldar. Båda är mycket intressanta och bidrar till en vidgad förståelse för de krav som ställs på skolan. På initiativ av en av temagrupperna i Ung Kommunikation, (Att skriva sig till läsning med dator) kommer Carina Fast till Växjö den 11 oktober. Senare hoppas vi inom projektet att också Christina Olin-Scheller kommer.
Dessa avhandlingar manar till efterföljd, inte bara i strikt forskning utan också i ett fördjupat utvecklingsarbete med ett aktivt engagemang från lärarutbildningen.
I projektet går vi nu in i den 4:e terminen. Nya utmaningar väntar. Diskussionerna om samhällsförändringar knutna till nätets utbredning, användning och ungdomarnas engagemang fortsätter. Den syns i media, men är också ett vanligt förekommande diskussionsämne bland vänner och bekanta.
Har under sommaren läst en bok av Colin Lankshear och Michele Knobel, New Literacies. (Här en länk till deras blogg). I boken får jag en fördjupad förståelse för literacy-begreppet. Tyvärr finns ingen bra svensk översättning. Tidigare var begreppet starkt kopplat till läs- och skrivförmåga, men har i dag en betydligt bredare betydelse. Lankshear och Knobel menar att det ofta används som metafor för kunnighet eller kompetens. Kompetens att med språkets olika dimensioner tolka, förstå och vara en aktiv aktör i de olika sammanhang vi verkar i. Det gör att literacy inte bara är en fråga för modersmål eller främmande språk. Det är en grundläggande fråga om lärande, och därmed en angelägenhet för samtliga ämnen och lärare.
Vad skulle då new literacies betyda? Författarna ser den växande betydelsen av digitala medier som en mycket stark förändringsfaktor som också innebär förändrade tankemönster, mindsets. Inte så att de nya formerna ersätter gamla former, men det sker en gradvis splittring av de former som används, fracturing of space och där nya literacy-former växer sig allt starkare.
Genom att ge exempel på dessa nya former (som inte bara är digitala eller kopplade till ny teknik) tar författarna också ställning till den kraft som finns i förändringen, en förändring som är så stark så man kan tala om ett förändrat tankesätt eller paradigm. Dessa förändringar är tydligast bland barn och ungdomar som växer upp med hela denna värld som en självklar och naturlig del. Några exempel på förändringar i tankesätt beskrivs av författarna så här:
"the more a literacy practice priviliges participation over publishing, distributed expertise over centralized expertise, collective intelligence over individual possessive intelligence, collaboration over individuated authorship, dispersion over scarcity, sharing over ownership, experimentation over 'normalization', innovation and evolution over stability and fixity, creative-innovative rule breaking over generic purity and policing, Phase 2 automation over Phase 1 automation, relationship over information broadcast , and so on, the more we should regard it as a 'new' literacy." (s 68)
Självklart tar också författarna upp skolans ansvar. Betydelsen av det nya som växer fram har inte nått skolan i speciellt stor utsträckning. Det finns initiativ som tagits när det gäller användning av digitala medier men i många stycken handlar det mer om effektivisering och att lyfta in gamla tankemönster i en ny miljö, old wine in new bottles.
Två avhandlingar kom under våren med anknytning till literacy och nya former: Carina Fast , Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola och Christina Olin-Scheller, Mellan Dante och Big Brother: En studie om gymnasieelevers textvärldar. Båda är mycket intressanta och bidrar till en vidgad förståelse för de krav som ställs på skolan. På initiativ av en av temagrupperna i Ung Kommunikation, (Att skriva sig till läsning med dator) kommer Carina Fast till Växjö den 11 oktober. Senare hoppas vi inom projektet att också Christina Olin-Scheller kommer.
Dessa avhandlingar manar till efterföljd, inte bara i strikt forskning utan också i ett fördjupat utvecklingsarbete med ett aktivt engagemang från lärarutbildningen.
Kommentarer
Trackback