Ung Kommunikations blogg

Jag håller min första iPod i handen. En smidig lite apparat för att lyssna på radioprogram eller musik, lagra dokument eller bilder. Efter vad jag kan förstå så kan jag genom att koppla in iPoden direkt till storbildsprojektorn visa en presentation. Har inte provat detta ännu, men det ska bli intressant att jämföra kvaliteten. Jag drar mig till minnes diskussionen på senaste Think Tank där vi diskuterade utvecklingen att alltfler funktioner lagras i en och samma apparat. Alltfler mobiler har både kamera och mp3-spelare. De mer avancerade mobilmodellerna motsvarar funktionaliteten hos en handdator samtidigt som handdatorerna också får telefonfunktion. Bärbara datorer blir multimediadatorer i takt med att modellerna blir alltmer avancerade.
Men är det inte också så att det finns en motsatt tendens? Vi har en mängd utrustning som finns till den bärbara datorn, men orkar vi ständigt bära på detta? Vill vi ha en handdator till mobil om det enda vi gör är att ringa och messa med den? Det är kanske så att utvecklingen sker parallellt, apparater utvecklas hela tiden med mer avancerade funktioner, samtidigt som efterfrågan ökar på enklare produkter med färre funktioner. Ipoden är väl ett exempel på det sistnämnda.
Vad vi kan konstatera är att de flesta ungdomar i dag har elektronisk utrustning med sig till skolan som förbjuds eller på annat sätt blockeras. Här borde utmanande uppgifter skapas där potentialen i utrustningen, som ändå finns skulle kunna utnyttjas bättre.