Mediekompetens
”I dagens värld är mediekompetensen central för den som vill vara en aktiv samhällsmedborgare, precis som läs- och skrivkunnigheten var i början av 1800-talet”.
Citatet kommer från Viviane Reding, EU-kommissionär med ansvar för informationssamhället och medier. Hennes uttalande är ett led i EU-kommissionens initiativ att prioritera frågan om mediekompetens, media literacy.
Kommissionen inledde den 6 oktober 2006 en EU-täckande undersökning om fungerande arbetsmetoder inom detta område. De resultat och förslag som man får fram kommer att redovisas under 2007 och ligga till grund för kommissionens fortsatta satsningar.
Hur ska man då definiera mediekompetens? Så här skriver man i det svenska pressmeddelandet från kommissionen:
"Mediekompetensen berör alla medier, även tv och film, radio och inspelad musik, tryckta medier, videospel, Internet och annan ny digital kommunikationsteknik. Tack vare ny teknik kan vem som helst att publicera sig. Därmed har också förmågan att tolka de olika mediebudskap som vi bombarderas med varje dag fått stor betydelse, med tanke på den enorma mängd information och innehåll som nu finns tillgänglig via bredbandsnät. Mediekompetens handlar om att veta hur man får tillgång till, analyserar och värderar bilder, ljud och budskap och att kunna använda sig av den förmågan i valsituationer. Mediekompetensen hjälper alltså medborgarna att se hur medierna filtrerar intryck och åsikter, formar populärkulturen och påverkar de val som görs av enskilda människor. Mediekompetensen ger medborgarna verktygen för kritiskt tänkande och kreativ problemlösning, så att de blir upplysta konsumenter och producenter av innehåll."
Är detta en kompetens lika viktig i dagens samhälle är som läs- och skrivförmågan var i början på 1800-talet? En viktig fråga att besvara för dagens utbildningssamhälle.
Läs mer om initiativet på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/comm/avpolicy/media_literacy/index_en.htm
Citatet kommer från Viviane Reding, EU-kommissionär med ansvar för informationssamhället och medier. Hennes uttalande är ett led i EU-kommissionens initiativ att prioritera frågan om mediekompetens, media literacy.
Kommissionen inledde den 6 oktober 2006 en EU-täckande undersökning om fungerande arbetsmetoder inom detta område. De resultat och förslag som man får fram kommer att redovisas under 2007 och ligga till grund för kommissionens fortsatta satsningar.
Hur ska man då definiera mediekompetens? Så här skriver man i det svenska pressmeddelandet från kommissionen:
"Mediekompetensen berör alla medier, även tv och film, radio och inspelad musik, tryckta medier, videospel, Internet och annan ny digital kommunikationsteknik. Tack vare ny teknik kan vem som helst att publicera sig. Därmed har också förmågan att tolka de olika mediebudskap som vi bombarderas med varje dag fått stor betydelse, med tanke på den enorma mängd information och innehåll som nu finns tillgänglig via bredbandsnät. Mediekompetens handlar om att veta hur man får tillgång till, analyserar och värderar bilder, ljud och budskap och att kunna använda sig av den förmågan i valsituationer. Mediekompetensen hjälper alltså medborgarna att se hur medierna filtrerar intryck och åsikter, formar populärkulturen och påverkar de val som görs av enskilda människor. Mediekompetensen ger medborgarna verktygen för kritiskt tänkande och kreativ problemlösning, så att de blir upplysta konsumenter och producenter av innehåll."
Är detta en kompetens lika viktig i dagens samhälle är som läs- och skrivförmågan var i början på 1800-talet? En viktig fråga att besvara för dagens utbildningssamhälle.
Läs mer om initiativet på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/comm/avpolicy/media_literacy/index_en.htm
Kommentarer
Trackback