Analysseminarium, uppföljning från i höstas
Igår träffades ledningsgruppen och projektledningen KK-stiftelsen (Christina Ehneström, Mona Larsson-Hillgren, Yngve Wallin) och Apel (Ann Öhman, Lennart Svensson) i ett analysseminarium. Detta var en uppföljning av mötet från i höstas och en del av KK-stiftelsens årliga utvärdering.
Tre punkter på dagordningen:
Underlaget för diskussionen var det förslag till verksamhetsplan som diskuterades vid senaste ledningsgruppsmötet.
Det vi kan konstatera är att projektplanens övergripande strategi håller, att våra erfarenheter är intressanta för många olika grupper och vi efterfrågas i olika sammanhang. Viktiga beslut för projektet tas nu i centrala organ, t.ex. en forskningsinriktning kring IKT och lärande där professor Marcelo Milrad kommer att vara vetenskaplig ledare. Han ska tillsammans med forskare från andra institutioner både i Växjö och i Kalmar utarbeta riktlinjer för hur en forskningsansats konkret kan byggas. Vidare ska en kartläggning göras utifrån intentionerna i lärarutbildningsutredningen och den planerade forskningsansatsen. Frågan är hur centrala direktiv och lokala ansatser kan bli till ett substantiellt innehåll i lärarutbildningens kurser, vilka kompetenser som krävs hos lärarstudenter och vfu-lärare och vilka organisatoriska ramar som krävs för att att området ska fortleva och utvecklas i Linnéuniversitetets utbildning. Centralt i detta arbete är frågan om hur en lärarutbildning med stark fokus på IKT (i vid mening) egentligen ska se ut?
Uppföljning av enkät med funktioner för hållbarhet
Apel har i samarbete med KK-stiftelsen och KompLIT och Ung Kommunikation försökt utarbeta funktioner för hållbarhet i projektarbete, (se bild från tidigare möte). Dessa funktioner har kvantifierats med hjälp av de enkäter som vi gjort i projektet. Vi har haft bra siffror både när det gäller struktur och processer och det var ganska små förändringar jämfört med tidigare mätning. Det område som märktes en tydlig skillnad på var i de processer som handlade om lärande. Där syntes en förbättring sedan tidigare. Allt detta är naturligtvis väldigt glädjande och ger oss fortsatt stöd för fördjupning. Ett viktigt område som kom fram vid analysen var att vi är bättre på att formulera visioner och övergripande mål än att formulera konkreta mål. Det blir en kommande utmaning att utifrån vårt utvecklingsarbete lyfta fram vilka konkreta mål som är viktiga att uppnå för att vi ska få hållbarhet i projektet och lyckas med implementeringen. Detta sammanhänger också med delaktighet och engagemang för de som faktiskt är ansvariga för kurs och kursutveckling. Återigen måste vi knyta tillbaka till den grundläggande frågan. Hur ser en lärarutbildning ut som har ett starkt fokus på IKT, dvs. en lärarutbildning som arbetar med att synliggöra och problematisera lärande i ett samhälle i snabb förändring och där den digitala tekniken är en betydelsefull faktor? Hur manifesteras detta arbete i konkret handling?
Nätverket och Ung Kommunikations roll
Vi avslutade mötet med att diskutera lärarutbildningsnätverket och Ung Kommunikations roll. Våra erfarenheter är på olika sätt viktiga för nätverket, dels de innehållsfrågor vi arbetar med, dels erfarenheter av utvecklingsarbete. Det är självfallet så att varje lärosäte har sina egna förutsättningar att arbeta med och det går inte att kopiera en verksamhet direkt till en annan. Men spridning av våra erfarenheter och aktiv dialog med andra lärarutbildningar i ett gemensamt kunskapsutbyte är centralt för oss, inte för att vi har alla svaren utan för att det också är nödvändigt för vår egen verksamhetsutveckling. Dessutom finns frågor att utveckla vidare, som inte direkt ligger inom projektets mål, men som vi ser blir en effekt av vårt utvecklingsarbete. Därför vill vi naturligtvis också vara med i nätverkets fortsatta prioriteringar.
Tre punkter på dagordningen:
- Vad har hänt sedan sist
- Uppföljning av enkät med funktioner för hållbarhet
- Nätverket och Ung Kommunikations roll
Underlaget för diskussionen var det förslag till verksamhetsplan som diskuterades vid senaste ledningsgruppsmötet.
Det vi kan konstatera är att projektplanens övergripande strategi håller, att våra erfarenheter är intressanta för många olika grupper och vi efterfrågas i olika sammanhang. Viktiga beslut för projektet tas nu i centrala organ, t.ex. en forskningsinriktning kring IKT och lärande där professor Marcelo Milrad kommer att vara vetenskaplig ledare. Han ska tillsammans med forskare från andra institutioner både i Växjö och i Kalmar utarbeta riktlinjer för hur en forskningsansats konkret kan byggas. Vidare ska en kartläggning göras utifrån intentionerna i lärarutbildningsutredningen och den planerade forskningsansatsen. Frågan är hur centrala direktiv och lokala ansatser kan bli till ett substantiellt innehåll i lärarutbildningens kurser, vilka kompetenser som krävs hos lärarstudenter och vfu-lärare och vilka organisatoriska ramar som krävs för att att området ska fortleva och utvecklas i Linnéuniversitetets utbildning. Centralt i detta arbete är frågan om hur en lärarutbildning med stark fokus på IKT (i vid mening) egentligen ska se ut?
Uppföljning av enkät med funktioner för hållbarhet
Apel har i samarbete med KK-stiftelsen och KompLIT och Ung Kommunikation försökt utarbeta funktioner för hållbarhet i projektarbete, (se bild från tidigare möte). Dessa funktioner har kvantifierats med hjälp av de enkäter som vi gjort i projektet. Vi har haft bra siffror både när det gäller struktur och processer och det var ganska små förändringar jämfört med tidigare mätning. Det område som märktes en tydlig skillnad på var i de processer som handlade om lärande. Där syntes en förbättring sedan tidigare. Allt detta är naturligtvis väldigt glädjande och ger oss fortsatt stöd för fördjupning. Ett viktigt område som kom fram vid analysen var att vi är bättre på att formulera visioner och övergripande mål än att formulera konkreta mål. Det blir en kommande utmaning att utifrån vårt utvecklingsarbete lyfta fram vilka konkreta mål som är viktiga att uppnå för att vi ska få hållbarhet i projektet och lyckas med implementeringen. Detta sammanhänger också med delaktighet och engagemang för de som faktiskt är ansvariga för kurs och kursutveckling. Återigen måste vi knyta tillbaka till den grundläggande frågan. Hur ser en lärarutbildning ut som har ett starkt fokus på IKT, dvs. en lärarutbildning som arbetar med att synliggöra och problematisera lärande i ett samhälle i snabb förändring och där den digitala tekniken är en betydelsefull faktor? Hur manifesteras detta arbete i konkret handling?
Nätverket och Ung Kommunikations roll
Vi avslutade mötet med att diskutera lärarutbildningsnätverket och Ung Kommunikations roll. Våra erfarenheter är på olika sätt viktiga för nätverket, dels de innehållsfrågor vi arbetar med, dels erfarenheter av utvecklingsarbete. Det är självfallet så att varje lärosäte har sina egna förutsättningar att arbeta med och det går inte att kopiera en verksamhet direkt till en annan. Men spridning av våra erfarenheter och aktiv dialog med andra lärarutbildningar i ett gemensamt kunskapsutbyte är centralt för oss, inte för att vi har alla svaren utan för att det också är nödvändigt för vår egen verksamhetsutveckling. Dessutom finns frågor att utveckla vidare, som inte direkt ligger inom projektets mål, men som vi ser blir en effekt av vårt utvecklingsarbete. Därför vill vi naturligtvis också vara med i nätverkets fortsatta prioriteringar.
Kommentarer
Trackback