Ung Kommunikations blogg

I veckan fick vi besök av Yngve Wallin och Christina Ehneström från KK-stiftelsen och Ann Öhman och Lennart Svensson från Apel som så här i halvtid ville möta rektorerna och ledningen för lärarutbildningarna på respektive lärosäte. Deltog gjorde Johan Sterte, rektor Växjö universitet, Agneta Bladh, rektor Högskolan i Kalmar, Lena Fritzén prorektor Växjö universitet, Benny Löfström, ordförande i grundutbildningsnämnden Blekinge Tekniska Högskola och Per Gerrevall dekan Lärarutbildningsnämnden i Växjö. Från projektet deltog ledningsgrupp och projektledare.

Det var mycket givande och intressanta diskussioner som startade i projektets nuvarande status, gick vidare i de övergripande frågorna om samhällsutveckling i stort och lärarutbildningens utveckling i synnerhet och slutligen landade i de utmaningar som lärosätena står inför i den kommande fusionen mellan Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. En stor utmaning för projektet blir att synliggöra frågor om digital kompetens och ung kommunikation i den kommande lärarutbildningen på Linnéuniversitetet. Viktigt i detta perspektiv blir också att diskutera  vilken roll som BTH kan spela i projektets fortsättning.

Det som främst lyftes som Ung Kommunikations styrka var den form för utvecklingsarbetet som vi valt, arbetet i temagrupper. Här har personer med olika erfarenheter möts och tillsammans utarbetat kunskapsområden som kan bli väsentliga innehållsområden för framtiden. Här finns både en innehållslig aspekt, men också en organisatorisk där samproduktionen i flera fall fungerat bra.

Ung Kommunikation har erfarenheter av att delta i ett infrastrukturellt samarbete mellan Växjö universitet och Högskolan i Kalmar som kan vara viktiga bidrag när vi diskuterar IT som verktyg för produktion och kommunikation i nätbaserade miljöer.

Det område som fortfarande har brister, enligt Apels analys, är förankringen bland verksamma lärare i lärarutbildningen. Här är bilden inte entydig. Det finns lärare som klart markerar intresse och som medvetet börjat arbeta med dessa frågor. Det är snarare tiden som sätter hinder i vägen för fördjupad kompetensutveckling. Men en majoritet av de lärare som är engagerade i lärarutbildningen som helhet prioriterar inte frågor om digital kompetens.

Några viktiga slutsatser är att projektet nu i en andra fas formar en strategisk plan för det fortsatta arbetet som inte innebär att vi gör samma sak igen. Vi måste gå från en experimentell fas till ett strukturerat arbete för infasning i den organisation som finns. Det handlar om att omsätta erfarenheterna som är gjorda i konkret form. Det måste göras i samarbete med de som varit aktiva i temagrupperna.

Forskningsanknytningen är också en central fråga. Dels handlar om att de frågor som Ung Kommunikation arbetat med verkligen beforskas, vidare att koppla grundutbildningen till denna forskning och stimulera studenter att i sina examensarbeten bidra till fördjupning. Här väcktes också mycket intressanta tankar om en möjlig profilering för lärarutbildningen kring dessa frågor som dels kan grundlägga en djupare kompetens för lärarstudenter likaväl som verksamma lärare, dels skapa en konkurrenskraftig lärarutbildning.

Vi har två och ett halvt års spännande arbete framför oss!