Lärarutbildning med visioner
Hur ser den lärarutbildning ut som svarar upp mot kravet på framtidens kompetenser?
I den granskning som nu Högskoleverket har gjort så här långt (förskollärare, grundlärare och yrkeslärare) har många utbildningar fallit. Det är bra att kvalitetskraven höjs och att ansvariga utbildningsanordnare faktiskt tvingas skärpa sig. Glädjande nog har Linnéuniversitetet klarat dessa krav. Kvalitetsgranskningen görs utifrån givna premisser, i botten den proposition, "Bäst i klassen" som klubbades av riksdagen den 28 april i år. För att få ett mått på vilka krav som ställs är det intressant att jämföra "Bäst i klassen" med lärarutbildningen i Singapore.
"Bäst i klassen" innehåller i huvudsak strukturella anvisningar och förändringar. De principiella utgångspunkterna är väldigt allmänt hållna och tar i huvudsak fasta på svagheter i den tidigare lärarutbildningen utan att peka på vilka utmaningar som lärarutbildningen står inför. Det saknas nytänkande och tydliga visioner om vilka kompetenser som krävs av framtida lärare.
I Singapore arbetar man på ett annat sätt. Det är viktigt att framhålla att det finns historiska, kulturella och politiska skillnader mellan Sverige och Singapore. Men utmaningen att bygga en lärarutbildning för framtiden är densamma och senast i den stora PISA-undersökningen görs konkreta jämförelser över utfallet, så en idémässig jämförelse är fullt möjlig att göra.
2008 inledde National Institute of Education (NIE), som har ansvaret för all lärarutbildning i Singapore, en översyn och revidering av utbildningen i syfte att skapa en lärarutbildning bättre anpassad till framtidens krav. Utgångspunkten var "21st century learners call for 21st century teachers" och den slutliga rapporten, A Teacher Education Model for the 21st Century (TE21), publicerades 2009. En viktig beståndsdel i den utarbetade modellen är ett trepartssamarbete, ett partnerskap, mellan lärarutbildningen (NIE), den nationella skolmyndigheten, Ministry of Education (MOE) och skolorna i Singapore. Ett partnerskap som syftar till hållbarhet och medverkan från alla berörda parter.
Följande behov identifierades:
I den granskning som nu Högskoleverket har gjort så här långt (förskollärare, grundlärare och yrkeslärare) har många utbildningar fallit. Det är bra att kvalitetskraven höjs och att ansvariga utbildningsanordnare faktiskt tvingas skärpa sig. Glädjande nog har Linnéuniversitetet klarat dessa krav. Kvalitetsgranskningen görs utifrån givna premisser, i botten den proposition, "Bäst i klassen" som klubbades av riksdagen den 28 april i år. För att få ett mått på vilka krav som ställs är det intressant att jämföra "Bäst i klassen" med lärarutbildningen i Singapore.
"Bäst i klassen" innehåller i huvudsak strukturella anvisningar och förändringar. De principiella utgångspunkterna är väldigt allmänt hållna och tar i huvudsak fasta på svagheter i den tidigare lärarutbildningen utan att peka på vilka utmaningar som lärarutbildningen står inför. Det saknas nytänkande och tydliga visioner om vilka kompetenser som krävs av framtida lärare.
I Singapore arbetar man på ett annat sätt. Det är viktigt att framhålla att det finns historiska, kulturella och politiska skillnader mellan Sverige och Singapore. Men utmaningen att bygga en lärarutbildning för framtiden är densamma och senast i den stora PISA-undersökningen görs konkreta jämförelser över utfallet, så en idémässig jämförelse är fullt möjlig att göra.
2008 inledde National Institute of Education (NIE), som har ansvaret för all lärarutbildning i Singapore, en översyn och revidering av utbildningen i syfte att skapa en lärarutbildning bättre anpassad till framtidens krav. Utgångspunkten var "21st century learners call for 21st century teachers" och den slutliga rapporten, A Teacher Education Model for the 21st Century (TE21), publicerades 2009. En viktig beståndsdel i den utarbetade modellen är ett trepartssamarbete, ett partnerskap, mellan lärarutbildningen (NIE), den nationella skolmyndigheten, Ministry of Education (MOE) och skolorna i Singapore. Ett partnerskap som syftar till hållbarhet och medverkan från alla berörda parter.
Följande behov identifierades:
- teachers need a stronger dose of PCK (Pedagogical-Content-Knowledge);
- teachers need a deeper understanding of the nature of the disciplines they teach;
- teachers need to develop capacity to initiate their students into the knowledge and practice of the discipline;
- teachers need a sophisticated understanding of the fundamentals of lesson planning, questioning and feedback, capacity for differentiated instruction, strategies for effective peer work and inquiry approaches
(A Teacher Education Model for the 21st Century, sid 30)
För verksamma lärare identifierades ett antal områden som också skulle ligga i paritet med kraven på studenterna, 21st Century Literacies, 21st Century Learning Environment och 21st Century Curriculum and Instruction. (se vidare beskrivning i länken sid 31).
I den framtagna modellen lyfts sex rekommendationer fram:
- R1 New Values, Skills and Knowledge Model (betoning på tre grundläggande värden i utbildningen: eleven i centrum, stärkt läraridentitet samt bidrag till och kommunikation med omgivande samhälle)
- R2 : Graduand Teacher Competencies Framework (samarbete mellan lärarutbildning och skolor utifrån tre dimensioner: profesionell praktik, profesionellt ledarskap samt personlig effektivitet)
- R3: Strengthening the Theory-Practice Nexus (ett antal initiativ tas för att förstärka kopplingen mellan teori och praktik, exempelvis genom att införa mentorskap både i utbildning och på skolnivå)
- R4: Programme Refinements and An Extended Pedagogical Repertoire (skapa strukturer för pedagogiskt utvecklingsarbete och kommunikation mellan olika lärarutbildare och lärare för att öka innovationsgraden)
- R5: Assessment Framework for 21st Century Teaching and Learning (utveckla nya former av bedömning och examination, mer av formativ bedömning, bedömning som syftar till att stärka elevernas lärande, införande av e-portfolio)
- R6: Enhanced Pathways for Professional Development (öka möjligheterna för fördjupad profesionell utveckling, masterprogram, samarbete med forskare, forskarutbildning)
Jag har här gjort en mycket grov sammanfattning av det utvecklingsarbete som sker när det gäller lärarutbildning i Singapore och jag rekommenderar genomläsning av rapporten A Teacher Education Model for the 21st Century. Men redan vid den en första anblick imponeras man av visionerna och det strukturerade arbetet för förändring.
Läs även andra bloggares åsikter om lärarutbildning, singapore, sverige, framtiden, skills
Kommentarer
Trackback