Vad händer med utbildning i Asien?
Den 8 december besökte vi Tai Po Old Market School i Hong Kong. Rektorn Leona Lam Wai Ling välkomnade oss och inledde med att citera dagens tidning. Man rapporterade om den senaste PISA-rapporten. Kina med Shanghai, Hong Kong och Singapore ligger i topp i den senaste mätningen, framförallt i matematik och naturvetenskap, men även i läsförståelse. Det var med stolthet som rektorn refererade till de goda resultaten. Helt klart är att PISA-undersökningen tilldrar sig intresse från hela världen och ger en intressant bild av hur utbildningen fungerar i olika länder. I tidningen South China Morning Post (tyvärr inte kostnadsfritt på nätet) som jag själv läste, beskrevs rapporten som: "A wake-up call for its 34 members - particulary western European nations and the United States".
Vad görs på skolor i Asien som ger så goda resultat? Jag hade nog en föreställning om att de resultat som visats upp under de senaste 5-10 åren har att göra med rigida utbildningssystem som premierar råplugg, använder testsystem med hård utslagning och med en stark central detaljstyrning. Efter denna resa till Singapore och Hong Kong har jag fått en helt annan bild. När jag dessutom läser OECD:s beskrivning av de olika ländernas utveckling av utbildning i senaste PISA-rapporten bekräftas bilden. Det är utbildningssystem i snabb förändring, spännande och intressanta. Bilden är självklart inte entydig men tydliga målsättningar finns.
Vad som lyfts fram är:
Vi besökte en förstaklass som hade engelska. I klassrummet fanns dokumentkamera, dator och interaktiv skrivtavla. Dessa användes lika självklart som papper och penna. När lektionen gick mot sitt slut meddelade läraren att de inte skulle glömma att träna på övningen när de kom hem: "Glöm inte att kolla er e-post, jag skickar uppgifterna!"
Vad görs på skolor i Asien som ger så goda resultat? Jag hade nog en föreställning om att de resultat som visats upp under de senaste 5-10 åren har att göra med rigida utbildningssystem som premierar råplugg, använder testsystem med hård utslagning och med en stark central detaljstyrning. Efter denna resa till Singapore och Hong Kong har jag fått en helt annan bild. När jag dessutom läser OECD:s beskrivning av de olika ländernas utveckling av utbildning i senaste PISA-rapporten bekräftas bilden. Det är utbildningssystem i snabb förändring, spännande och intressanta. Bilden är självklart inte entydig men tydliga målsättningar finns.
Vad som lyfts fram är:
- Bort från råplugg och mekaniskt drillande av faktakunskaper
- Stimulans till kritiskt tänkande och självständiga analyser
- Elevernas och studenternas eget lärande lyfts fram, lära sig att lära
- Vikten av förståelse och inre motivation betonas
- Stort inslag av kreativa ämnen
- Användning av ny teknik betonas, som integreras i undervisningen i olika ämnen
- Betoning av nya färdigheter, 21st Century Skills
- Man betonar vikten av att knyta an till världen utanför skolan, real world experiences
- Samarbete och utbyte med omgivande samhälle och internationellt utbyte (även tidiga år i grundskolan!)
- Inom vissa givna ramar, frihet att lokalt utveckla skolans arbete
- Strävan efter att hitta andra sätt att examinera, mer av formativ bedömning, snarare än summativ
Vi besökte en förstaklass som hade engelska. I klassrummet fanns dokumentkamera, dator och interaktiv skrivtavla. Dessa användes lika självklart som papper och penna. När lektionen gick mot sitt slut meddelade läraren att de inte skulle glömma att träna på övningen när de kom hem: "Glöm inte att kolla er e-post, jag skickar uppgifterna!"
Kommentarer
Trackback