Open educational resources, OER
I ett samarbete med NSHU inbjöd KK-stiftelsen igår till en diskussion om öppna lärresurser, OER, Open Educational Resources. Utgångspunkten för diskussionen är en rapport gjord av OECD, Giving knowledge for free, The Emergence of Open Educational Resources. KK-stiftelsen har ansvarat för att göra en svensk översättning, Att ge bort kunskap gratis, Framväxande av öppna lärresurser. I förordet sammanfattas kort vad det handlar om:
Informationssamhällets utveckling och den omfattande spridningen av IT innebär nya möjligheter till lärande. Samtidigt utmanas därmed etablerade åsikter om och rutiner för hur undervisning och lärande bör organiseras och genomföras. Universitet och högskolor har under flera år använt internet och andra digitala tekniker för att utveckla och distribuera utbildning. Ända tills nyligen har trots detta mycket av studiematerialet varit inlåst bakom lösenord i proprietära system utom räckhåll för utomstående. Rörelsen för öppna lärresurser (Open Educational Resources, OER) vill riva sådana hinder och uppmuntra och möjliggöra fri spridning av innehåll.
Rapporten är mycket läsvärd. Den tar upp vilka förutsättningar, hinder och juridiska komplikationer som finns för att i högre utsträckning släppa lärresurser fria. En fråga som tydligt hänger i luften är: Har vi råd att inte göra något? Vi har studenter med ett annat beteende än tidigare. De ställer krav och kan på en alltmer globaliserad marknad faktiskt välja olika typer av utbildningar. Det blir vanligare att man begär motiveringar på lärarnas val av litteratur. Man tar idag reda på mer om den utbildnng man valt och jämför med andra likande utbildningar, kanske på internationellt ansedda universitet. Vi kommer alltså på sikt att möta en alltmer kritisk och uppdaterad studentkår. Och varför inte, de investerar 100 000-.tals kronor i en utbildning och vill naturligtvis ha valuta för pengarna. Ett sätt att öka kvaliteten och konkurrenskraften kan vara att göra som MIT och nu också andra lärosäten, släppa allt undervisningsmaterial fritt.
Efter gårdagens möte är det allmänna intrycket att detta inte är en prioriterad fråga på våra lärosäten. Fortfarande används traditionella kanaler för utbildningsmaterial och forskningsrapporter. Det finns eldsjälar och innovatörer som gärna tar initiativ, men någon organiserad aktivitet finns inte. Det var intressant att jämföra gårdagens diskussion med de uppfattninagr som kom fram på seminariet om deltagande på Delta Garden som hade fokus på näringslivet. Se blogginlägg. Trots att det är helt olika verksamheter fanns mycket som överensstämmer. Tveksamhet om varumärken, upphovsrätt och ekonomiska risker. Samtidigt finns förändringar i samhället som vi måste förhålla oss till, där en starkt bidragande orsak är aktiviteter på nätet . En viktig skillnad finns dock, utbildnings- och forskarvärlden är till stora delar statligt finansierat. Statligt finansierad verksamhet borde ha som målsättning att vara så öppen som möjligt. I de akademiska idealen finns också talet om en öppen och fri diskussion. Detta skulle göra att öppenhet att dela med sig av utbildningsmaterial och forskning borde vara lättare i universitets- och högskolevärlden än om man lyder under mer direkta kommersiella lagar. Tyvärr är det nog så att hinder finns i gamla strukturer och inte minst traditioner som våra utbildningsinstitutioner är uppbyggda av. För att citera en av deltagarna på konferensen: Det handlar inte bara om en öppenhet när det gäller lärresurser. Det handlar också om grundläggande förändringar till en mer flexibel organisation där vi är mer lyhörda för de krav och önskemål som finns och snabbare kan göra omställningar.
Informationssamhällets utveckling och den omfattande spridningen av IT innebär nya möjligheter till lärande. Samtidigt utmanas därmed etablerade åsikter om och rutiner för hur undervisning och lärande bör organiseras och genomföras. Universitet och högskolor har under flera år använt internet och andra digitala tekniker för att utveckla och distribuera utbildning. Ända tills nyligen har trots detta mycket av studiematerialet varit inlåst bakom lösenord i proprietära system utom räckhåll för utomstående. Rörelsen för öppna lärresurser (Open Educational Resources, OER) vill riva sådana hinder och uppmuntra och möjliggöra fri spridning av innehåll.
Rapporten är mycket läsvärd. Den tar upp vilka förutsättningar, hinder och juridiska komplikationer som finns för att i högre utsträckning släppa lärresurser fria. En fråga som tydligt hänger i luften är: Har vi råd att inte göra något? Vi har studenter med ett annat beteende än tidigare. De ställer krav och kan på en alltmer globaliserad marknad faktiskt välja olika typer av utbildningar. Det blir vanligare att man begär motiveringar på lärarnas val av litteratur. Man tar idag reda på mer om den utbildnng man valt och jämför med andra likande utbildningar, kanske på internationellt ansedda universitet. Vi kommer alltså på sikt att möta en alltmer kritisk och uppdaterad studentkår. Och varför inte, de investerar 100 000-.tals kronor i en utbildning och vill naturligtvis ha valuta för pengarna. Ett sätt att öka kvaliteten och konkurrenskraften kan vara att göra som MIT och nu också andra lärosäten, släppa allt undervisningsmaterial fritt.
Efter gårdagens möte är det allmänna intrycket att detta inte är en prioriterad fråga på våra lärosäten. Fortfarande används traditionella kanaler för utbildningsmaterial och forskningsrapporter. Det finns eldsjälar och innovatörer som gärna tar initiativ, men någon organiserad aktivitet finns inte. Det var intressant att jämföra gårdagens diskussion med de uppfattninagr som kom fram på seminariet om deltagande på Delta Garden som hade fokus på näringslivet. Se blogginlägg. Trots att det är helt olika verksamheter fanns mycket som överensstämmer. Tveksamhet om varumärken, upphovsrätt och ekonomiska risker. Samtidigt finns förändringar i samhället som vi måste förhålla oss till, där en starkt bidragande orsak är aktiviteter på nätet . En viktig skillnad finns dock, utbildnings- och forskarvärlden är till stora delar statligt finansierat. Statligt finansierad verksamhet borde ha som målsättning att vara så öppen som möjligt. I de akademiska idealen finns också talet om en öppen och fri diskussion. Detta skulle göra att öppenhet att dela med sig av utbildningsmaterial och forskning borde vara lättare i universitets- och högskolevärlden än om man lyder under mer direkta kommersiella lagar. Tyvärr är det nog så att hinder finns i gamla strukturer och inte minst traditioner som våra utbildningsinstitutioner är uppbyggda av. För att citera en av deltagarna på konferensen: Det handlar inte bara om en öppenhet när det gäller lärresurser. Det handlar också om grundläggande förändringar till en mer flexibel organisation där vi är mer lyhörda för de krav och önskemål som finns och snabbare kan göra omställningar.
Kommentarer
Trackback