Tiderna förändras
I programmet Medierna i lördags ställde man frågan om man verkligen kan ta betalt för journalistik på internet? En av världens mest besökta tidningssajter New York Times ger upp sin betaltjänst Times Select. Numera har man gratis tillgång till alla gamla artiklar och krönikor, det som man tidigare fick betala $ 50 om året för. Enligt Vivian Schiller, chef för New York Times webbplats är det på ekonomiska grunder man gjort detta. Det var helt enkelt för många som vände i dörren när det kostade pengar att få fram artiklar. Hela kulturen på internet har förändrats, menar Schiller och jämför "på den gamla tiden" för så där 3 år sedan. Då hade man sina favoriter och blev trogen kund. I dag är det en annan sökkultur där man i högre utsträckning söker på ämnen. Då är det viktigt att folk får valuta för sitt sökande. Det är ett sätt att vårda New York Times varumärke.
Aftonbladet i Sverige är av annan mening. Där anser man fortfarade att den betaltjänst man har lönar sig. Antalet prenumeranter har stadigt ökat. Enligt Kalle Jungkvist, chefredaktör på Aftonbladet finns det ingen anledning att ifrågasätta betalmodellen. Det finns många prenumeranter och intresset för betaltjänsten ökar. Människor är villiga att betala för kvalitet.
Vi ser här två olika affärsmodeller. New York Times menar att tiderna förändras och hittar också en affärsmodell som mer ligger i linje med utvecklingen som finns på internet. Aftonbladet håller fast vid en gammal affärsmodell. Ska bli intressant att jämföra utvecklingen.
I går var jag på en temadag på Delta Garden i Växjö som just diskuterade detta. Nigel Paine från BBC höll en inspirerande föreläsning om de nya möjlighterna med deltagande och delande av resurser som nya affärsmöjligheter. Han kunde också ta flera exempel på företag som gjort lyckade övergångar till en ny kultur och ny affärsmodell. En av Delta Gardens målsättningar är just att vara ett nav för en ny kultur som på ett annat sätt än tidigare involverar konsumenter, kunder, kollegor och konkurrenter i sin verksamhet. I den efterföljande diskussionen diskuterades inte bara möjigheter utan också risker med den nya affärsmodellen. Passar den för alla branscher, är intresset lika stort från alla att vara deltagande, kan man bli av med goda idéer och varumärken med en större öppenhet, var några synpunkter som kom upp. Diskussionen lär fortsätta. Att något hänt på internet efter 2000, som får betydelse för samhällsutvecklingen, är väl alldeles klart och att centrala komponenter är (fil)delning och deltagande.
Aftonbladet i Sverige är av annan mening. Där anser man fortfarade att den betaltjänst man har lönar sig. Antalet prenumeranter har stadigt ökat. Enligt Kalle Jungkvist, chefredaktör på Aftonbladet finns det ingen anledning att ifrågasätta betalmodellen. Det finns många prenumeranter och intresset för betaltjänsten ökar. Människor är villiga att betala för kvalitet.
Vi ser här två olika affärsmodeller. New York Times menar att tiderna förändras och hittar också en affärsmodell som mer ligger i linje med utvecklingen som finns på internet. Aftonbladet håller fast vid en gammal affärsmodell. Ska bli intressant att jämföra utvecklingen.
I går var jag på en temadag på Delta Garden i Växjö som just diskuterade detta. Nigel Paine från BBC höll en inspirerande föreläsning om de nya möjlighterna med deltagande och delande av resurser som nya affärsmöjligheter. Han kunde också ta flera exempel på företag som gjort lyckade övergångar till en ny kultur och ny affärsmodell. En av Delta Gardens målsättningar är just att vara ett nav för en ny kultur som på ett annat sätt än tidigare involverar konsumenter, kunder, kollegor och konkurrenter i sin verksamhet. I den efterföljande diskussionen diskuterades inte bara möjigheter utan också risker med den nya affärsmodellen. Passar den för alla branscher, är intresset lika stort från alla att vara deltagande, kan man bli av med goda idéer och varumärken med en större öppenhet, var några synpunkter som kom upp. Diskussionen lär fortsätta. Att något hänt på internet efter 2000, som får betydelse för samhällsutvecklingen, är väl alldeles klart och att centrala komponenter är (fil)delning och deltagande.
Kommentarer
Trackback