Sommaren och tid för reflektion
Arbetet har börjar igen efter en fantastisk sommar. Är man inte beroende av växtlighet eller djurhållning så kan man väl inte önska sig en bättre sommar. Enda nackdelen är möjligtvis att man blir lite för lat. I stället för utbyggnad och underhåll på sommarhuset har det blivit stranden och en god bok. Deckare är lagom lättlästa och avkopplande, men jag har faktiskt mot slutet av sommaren tagit mig an Roger Säljös bok Lärande & Kulturella redskap. Säljö tar sin utgångspunkt i lärandets villkor i perspektiv av mänskliga handlingar och användning av kulturella verktyg.
Boken är mycket intressant utifrån projektets utgångspunkter. Han utgår ifrån en sociokulturell eller kulturhistorisk tradition i sin syn på lärande. Detta perspektiv söker enligt Säljö svar på frågor som t ex: Hur tillägnar sig människor samhälleliga erfarenheter? Hur lär hon sig använda dessa i olika sammanhang? Hur lever insikterna och kunskaperna vidare?
Det intressanta är att inte enbart betrakta den enskilde individens lärande i form av ett förändrat tänkande eller beteende utan se detta i perspektiv av de kollektiva förändringar som sker i samhället. Då blir det viktigt att också se vilka kulturella verktyg som vi använder och se hur denna användning påverkar lärandet. Kulturella verktyg är fysiska som t ex pennan, hammaren eller datorn och intellektuella, där språket är det viktigaste.
Ett verktyg som finns i fysisk form, men som i högsta grad är intellektuellt är internet. Nätet har funnits sedan 60-talet, men det vi nu ser och använder i form av World Wide Web fyller i år 15 år. Hela dess snabba framväxt har revolutionerat människors sätt att agera: att kommunicera, att köpa, att administrera. Få kan i dag tänka sig ett aktivt liv vare sig privat eller i arbete utan nätet. I linje med det Säljö skriver påverkar denna utveckling också människors sätt att agera, tänka och lära. Det måste också påverka vårt sätt att organisera skola och undervisning. På vilket sätt är än så länge svårt att uttala sig om, men helt klart är att man som lärare måste vara medveten om den samhälleliga och kulturella revolution som nu sker. För att man ska förstå, men också utveckla metoder räcker det inte med en medvetenhet om samhällsutvecklingen. Man måste också in i världen, använda de olika verktyg och möjligheter som finns för att i ett längre perspektiv skapa hållbara insikter och kunskaper.
Det är detta som måste vara vårt projekts huvudmålsättning att se till att elever, studenter och lärare på skilda nivåer i vårt utbildningssystem blir medvetna om förändringarna, men också är aktiva i förändringarna. Att skapa förutsättningar för detta växelspel måste vara en huvudfråga för oss.
Boken är mycket intressant utifrån projektets utgångspunkter. Han utgår ifrån en sociokulturell eller kulturhistorisk tradition i sin syn på lärande. Detta perspektiv söker enligt Säljö svar på frågor som t ex: Hur tillägnar sig människor samhälleliga erfarenheter? Hur lär hon sig använda dessa i olika sammanhang? Hur lever insikterna och kunskaperna vidare?
Det intressanta är att inte enbart betrakta den enskilde individens lärande i form av ett förändrat tänkande eller beteende utan se detta i perspektiv av de kollektiva förändringar som sker i samhället. Då blir det viktigt att också se vilka kulturella verktyg som vi använder och se hur denna användning påverkar lärandet. Kulturella verktyg är fysiska som t ex pennan, hammaren eller datorn och intellektuella, där språket är det viktigaste.
Ett verktyg som finns i fysisk form, men som i högsta grad är intellektuellt är internet. Nätet har funnits sedan 60-talet, men det vi nu ser och använder i form av World Wide Web fyller i år 15 år. Hela dess snabba framväxt har revolutionerat människors sätt att agera: att kommunicera, att köpa, att administrera. Få kan i dag tänka sig ett aktivt liv vare sig privat eller i arbete utan nätet. I linje med det Säljö skriver påverkar denna utveckling också människors sätt att agera, tänka och lära. Det måste också påverka vårt sätt att organisera skola och undervisning. På vilket sätt är än så länge svårt att uttala sig om, men helt klart är att man som lärare måste vara medveten om den samhälleliga och kulturella revolution som nu sker. För att man ska förstå, men också utveckla metoder räcker det inte med en medvetenhet om samhällsutvecklingen. Man måste också in i världen, använda de olika verktyg och möjligheter som finns för att i ett längre perspektiv skapa hållbara insikter och kunskaper.
Det är detta som måste vara vårt projekts huvudmålsättning att se till att elever, studenter och lärare på skilda nivåer i vårt utbildningssystem blir medvetna om förändringarna, men också är aktiva i förändringarna. Att skapa förutsättningar för detta växelspel måste vara en huvudfråga för oss.
Kommentarer
Trackback