Utvecklingsarbete och stöd till lärare

I förra veckan träffade jag några rektorer för de skolor i Växjö som just nu genomför projekt med en dator till varje elev. De är inte ensamma, varken i Sverige (just nu finns i 166 kommuner olika typer av utvecklingsarbeten) eller i världsmåttstock (västvärlden framförallt, men också i andra delar av världen). Projketet OLPC (One Laptop Per Child) lever vidare och riktar sig i stor utsträckning till utvecklingsländer, Intels försök med Classmate PC gör likadant.

Forskningen på detta område är av naturliga skäl inte så gammal och finns företrädesvis i USA. På en föreläsning på BTH nyligen, gjorde Håkan Fleischer, doktorand vid Högskolan i Jönköping, en intressant genomgång av senare forskning på detta område. Utgångspunkten för föreläsningen (som kan ses i efterhand) är  en kommande forskningsöversikt. En bra sammanfattning görs på Omvärldsbloggen av Stefan Pålsson

I Sverige finns ännu inte så mycket publicerat av gjorda erfarenheter. Ett långsiktigt forskningsprojekt har nyligen startat, Unos Uno som är ett samarbetet mellan Örebro universitet och ett antal kommuner. Umeå kommun har publicerat en undersökning som beskriver olika gymnasieungdomars erfarenhet av att ha en egen dator. I Falkenbergs satsning på 1-1, som pågått i tre år har Martin Tallvid, doktorand vid Göteborgs universitet, följt projektet och publicerat tre utvärderingar. I den senaste utvärderingen tar Tallvid upp en del teoretiska perspektiv på hur man kan förstå den kompetens som erfordras av lärare i en alltmer teknikintensiv miljö. Han tar bl.a. upp en modell som utarbetats av Mishra & Koehler 2006, TPACK-modellen (Technological, Pedagogical Content Knowledge):

När lärares kompetens diskuteras tar man vanligen upp pedagogisk kompetens och ämneskunskaper som centrala delar. Forskarna bakom modellen menar att man också måste väga in den tekniska kompetens som behövs och att alla tre delarna måste integreras i den dagliga undervisningspraktiken. Det är kanske den största utmaningen i 1-1-projekten.

Tillbaka till de rektorer jag träffade i Växjö. De har själva sökt sig till projektet och är intresserade av att få igång utvecklingsarbetet. Många lärare är, nu i början, upptagna av att gå igenom den PIM-utbildning som också är en del av projektets målsättning. Rektorerna uttryckte en viss oro för svårigheterna att kunna kombinera denna utvecklingssatsning med övriga krav som ställs på förändringar av måldokument och pedagogisk dokumentation. Det finns för lite av teknisk infrastruktur som stöder ett effektivt arbete med den läraradministration som nu erfordras.

Några rektorer tog också upp frågan om hur man kan gå vidare för att verkligen kunna använda de olika möjligheter som tekniken erbjuder. Det är svårt att prioritera bland allt nytt som presenteras. Det blir väldigt tydligt att det finns svårigheter, att som rektor och ledare, göra hållbara och strategiska val.

Den modell som visas i bilden ovan är relevant. Det gäller att hitta en balans mellan de olika krav som ställs, där det pedagogiska och ämnesmässiga kunnandet ska fungera tillsammans med ny digital teknik. Det är tydligt att många skolor, troligen inte bara i Växjö, efterfrågar kompetensutveckling där detta är centralt. Det ska inte vara tre separata delar utan välintegrerade innehållsområden som kombinerar lärares tidigare kunskaper och erfarenheter med nya idéer. Var hittar skolorna en sådan samlad kompetens? Lärosäten med lärarutbildning, med ämneskunnande, pedagogiskt kunnande och den omedelbara kopplingen till konkret undervisning i verksamhetsförlagd utbildning, borde vara viktiga aktörer. Det finns öar där en medvetenhet börjar växa fram om vikten av att integrera den nya digitala tekniken i professionsutveckling. Men fortfarande finns för lite av strategiska satsningar på kompetensutveckling för lärare aktiva i lärarutbildning. Det saknas också stöd till forskning. Det behövs forskning som beskriver vilka olika erfarenheter som görs exempelvis i 1-1-satsningar, men lika viktigt är stöd till mer aktionsinriktat forsknings- och utvecklingsarbete där forskare tillsammans med lärare utvecklar nya koncept som kan prövas och utvärderas. Ett sådant konkret exempel är LET´s GO-projektet, (ett samarbete mellan Linnéuniversitet, Stanford University och skolor både i Sverige och i USA) som nu fått ytterligare forskningsmedel på drygt 1,5 miljon från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att gå vidare med konceptutveckling där ny teknik integreras i ämnesfördjupning.
,


Kommentarer
Postat av: Lennart Lundberg, UPE, Linnéuniversitetet

Håller med om i stort sett allt :) Jag skulle dock vänt "upp och ned" på figuren så att Content och Pedagogik kom överst, men det är väl inte din figur, så så kan man ju inte göra :) Det är trots allt grundstenarna, även om den tredje bollen är oerhört viktigt! :)

/Lennart

2011-05-02 @ 09:08:10
Postat av: Lennart Axelsson

Ja, den går knappast att ändra. Jag uppfattar inte bilden så att det som är överst är viktigast. Det finns ett övergripande sammanhang där alla delar är lika viktiga, men kanske inte samtidigt. I vissa fall framträder tekniken för att det är det nya som kommer och "stör". Ämneskunskapen och det pedagogiska kunnandet finns som grundläggande raster får vi hoppas:). När det nya i tekniken fungerar framträder kanske ämneskunskapen som viktig eller om tekniken formar om förutsättningar och relationer i klassrummet framträder pedagogiska ställningstagande och så sker ett ständigt växelspel i vad som för tillfället är mest centralt. Jag associerar nu till den konkreta undervisningen.

Postat av: Lennart Lundberg, UPE, Linnéuniversitetet

Nä, tror inte heller att det översta är viktigast :) Kanske dock när man studerar bilden att man läser uppifrån och neråt :) Spela roll !

"den konkreta undervisningen." är en nyckelfras i detta sammanhang!

Bra :)

/Lennart L

2011-05-02 @ 13:31:41
Postat av: Mattias

Underst behöver inte betyda underordnat. Om man inte vill :). Kan lika gärna betyda att det är "fundamentet".



Men frågan är relevant, det är nog inte helt rätt att i dag hittar de som behärskar alla cirklarna. Än mindre de som fått formell utbildning inom alla tre...

2011-05-03 @ 14:57:41
URL: http://skoldator.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback