Två starka tendenser i svensk skola

Det finns nu två starka tendenser i svensk skola. Tydliga signaler kommer från centrala skolmyndigheter om starkare koppling till styrdokument, ökade kontroller och kunskapsmätningar samt krav på lärare när det gäller pedagogisk planering och dokumentation. Detta samtidigt som det lokalt i kommunerna nu sker stora inköp av digital teknik, som medger och stimulerar till nya sätt att arbeta: interaktiva skrivtavlor, bärbara datorer, digitalkameror, mp3-spelare, surf- och läsplattor. Infrastrukturen förändras fort. Men inte likvärdigt. Fler och fler kommuner inleder projekt med att utrusta lärare och elever med egna datorer, en-till en-projekt.

Den karta som
Föreningen Datorn i Utbildningen och Skolverket samarbetar om ger en intressant illustration. Tillväxtkommuner i södra Sverige står för merparten av satsningarna. Förstorar man kartan över södra Sverige så syns tillväxten i Stockholmsregionen, Västra Götaland och Malmöregionen. Går vi längre österut så glesnar de kommunala initiativen, precis som i norra Sverige.

Under den period som projektet Ung Kommunikation har pågått, har dessa två tendenser förstärkts. I ett antal kunskapsmätningar bl.a. från OECD, har det kommit tydliga signaler om att resultaten i den svenska skolan sjunker. Svaret blir att kraven måste skärpas. Samtidigt kommer undersökningen Are the New Millennium Learners Making the Grade? också från OECD, som påvisar att hög datoranvändning hemma ger bättre resultat på PISA:s undersökningar. Något motsvarande samband kan man inte finna när det gäller datoranvändning i skolan. Beror det på det faktum att datoranvändningen är låg, att den är verkningslös eller att dess kapacitet inte utnyttjas fullt ut? Undersökningen från OECD ger inte något svar utan resultaten fordrar ytterligare undersökningar.

Skolans organisation och lärares kompetens sätts på stora prov. Det blir konkurrens om hur tiden används. Det borde inte vara motstridiga tendenser eller motsatta mål. Värdegrundsfrågor, entreprenörskap, matematik eller pedagogisk planering kan förenas med användning av digitala verktyg. Erfarenheterna från vårt projekt, som verkat i olika miljöer, formella och informella, bland verksamma lärare och forskare, visar att svaren inte finns i en miljö, utan i olika miljöer som måste verka i en gemensam kunskapsutveckling.

Lärarutbildningen har en unik möjlighet att skapa miljöer som bygger på verkligt utbyte av erfarenhet och kunskap, teoretiskt mellan olika kunskapsfält och praktiskt i skola. Broarna till skolverksamheten måste stärkas. RUC fyller en viktig uppgift, precis som AV-Media. En stark arena för ett faktiskt utbyte av erfarenheter är den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Det är viktigt att knyta frågor om teknikutveckling och användning av digitala medier till yrkesprofessionen. Det är genom konkreta innovativa försök som erfarenheter och kunskaper skapas, kan värderas och diskuteras, i forskarsamhället likaväl som i lärarnas professionsutveckling.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback