Möte med politiker och tjänstemän i Kronobergs län
I fredags var jag på Åbyskolan i Lagan och träffade politiker och tjänstemän ansvariga för utbildning i Kronobergs län. Jag var inbjuden att ge min syn på Skola 2011 och vilken plats digitaliseringen och förändrade medievanor har i dagens skolutveckling. Med jämna mellanrum träffas politiker och tjänstemän under ledning av Linda Vingren på Södra Smålands Regionförbund, för att diskuterar aktuella frågor. Även dagens andra föredragshållare, Per Klasson, IT-chef på gymnasieskolorna i Växjö kommun, tog upp den digitala teknikens utveckling i skolan, bl.a. vilka kravspecifikationer som kan ställas på lärplattformar som nu köps in och installeras i kommunerna. Vi gjorde också ett studiebesök på en slöjdlektion och tittade på hur eleverna använde datorer, internet och olika programvaror för att hitta inspiration, få tydliga instruktioner och dela erfarenheter i syfte att få fördjupade kunskaper. Ljungby kommun är mitt uppe i ett utvecklingsprojekt där ett antal sjundeklasser och några gymnasieklasser har egna datorer.
Det är intressant att träffa politiker och diskutera skolpolitik. Jag tog upp frågan om hur den nationella satsningen på skolutveckling prioriteras och vad som händer lokalt i kommunerna. En mängd skolreformer implementeras under detta år. På Utbildningsdepartementet och Skolverket sker nu ett intensivt arbete med dessa frågor. I styrdokument finns uttalade mål som direkt pekar på vikten av att integrera digital teknik i skolans undervisning. Tyvärr finns, i de aktiviteter och rekommendationer från Skolverket, väldigt lite om hur skolorna ska arbeta med den ökade digitala teknikanvändningen. I Skolverkets publikation Skola i förändring finns inte något nämnt om detta. Inom regeringen finns delvis motstridiga ståndpunkter. IT- och infrastrukturminister Anna-Karin Hatt har i sitt arbete med Digtal agenda för Sverige verkligen lyft upp den digitala tekniken som en viktig del i skolans arbete. Däremot finns från Jan Björklund ganska lite om dessa frågor och knappast några visionära tankar alls. Ser vi på utvecklingen i många kommuner sker väldigt mycket just när det gäller investeringar i ny teknik och kompetensutveckling för lärare. I den karta som Alma Taawo, Skolverket och Mattias Davidsson, gymnasielärare i Helsingborg och snart också vikarierande lektor på Linnéuniversitetet, byggt upp och som publiceras på Datorn i Utbildningen visas att i över 150 kommuner i landet tar man nu initiativ och inför en dator till varje elev och lärare. I fler kommuner är liknande satsningar på gång.
I den efterföljande diskussionen var man från politiskt håll inte riktigt beredd att skriva under på denna beskrivning. Det finns en åtskillnad mellan kommunala och statliga satsningar och det är kommunerna som är ansvariga för skolans drift och investeringar. Det är helt rätt att dessa investeringar görs. Skolan måste följa samhällsutvecklingen. Men det är inte statens ansvar. Staten anger ramarna för skolans hela verksamhet och där är teknikutvecklingen bara en liten del. Man var överens om att det stora språnget som nu skolan måste göra är att öka lärarnas kompetens. De är utan tvekan den viktigaste resursen för att den starka digitaliseringen ska ge skolan större möjligheter till ökad måluppfyllelse.
Det är viktigt att diskussionen fortsätter. Just den kompetenshöjning som nu många kommuner efterfrågar blir ett viktigt ansvar för landets lärosäten och speciellt för lärarutbildningarna. Kommunala och privata skolhuvudmän kommer att ha svårt att acceptera att nyutexaminerade lärare och lärarstudenter kommer ut med lite kunskap om hur dessa frågor bearbetas och vidareutvecklas i klassrummet. Man ställer också krav på relevant kompetensutveckling för verksamma lärare. För att detta ska ske måste Högskoleverket och Skolverket få tydligare instruktioner på att detta också är prioriterade områden.
Nedan finns länk till de bilder jag använde under fredagens föredrag.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola2011, styrdokument, digitalisering, medieanvändning, ung kommunikation, skolutveckling, måluppfyllelse
Glöm inte att anmäla dig till vår slutkonferens den 15 - 16 juni i Växjö!
Det är intressant att träffa politiker och diskutera skolpolitik. Jag tog upp frågan om hur den nationella satsningen på skolutveckling prioriteras och vad som händer lokalt i kommunerna. En mängd skolreformer implementeras under detta år. På Utbildningsdepartementet och Skolverket sker nu ett intensivt arbete med dessa frågor. I styrdokument finns uttalade mål som direkt pekar på vikten av att integrera digital teknik i skolans undervisning. Tyvärr finns, i de aktiviteter och rekommendationer från Skolverket, väldigt lite om hur skolorna ska arbeta med den ökade digitala teknikanvändningen. I Skolverkets publikation Skola i förändring finns inte något nämnt om detta. Inom regeringen finns delvis motstridiga ståndpunkter. IT- och infrastrukturminister Anna-Karin Hatt har i sitt arbete med Digtal agenda för Sverige verkligen lyft upp den digitala tekniken som en viktig del i skolans arbete. Däremot finns från Jan Björklund ganska lite om dessa frågor och knappast några visionära tankar alls. Ser vi på utvecklingen i många kommuner sker väldigt mycket just när det gäller investeringar i ny teknik och kompetensutveckling för lärare. I den karta som Alma Taawo, Skolverket och Mattias Davidsson, gymnasielärare i Helsingborg och snart också vikarierande lektor på Linnéuniversitetet, byggt upp och som publiceras på Datorn i Utbildningen visas att i över 150 kommuner i landet tar man nu initiativ och inför en dator till varje elev och lärare. I fler kommuner är liknande satsningar på gång.
I den efterföljande diskussionen var man från politiskt håll inte riktigt beredd att skriva under på denna beskrivning. Det finns en åtskillnad mellan kommunala och statliga satsningar och det är kommunerna som är ansvariga för skolans drift och investeringar. Det är helt rätt att dessa investeringar görs. Skolan måste följa samhällsutvecklingen. Men det är inte statens ansvar. Staten anger ramarna för skolans hela verksamhet och där är teknikutvecklingen bara en liten del. Man var överens om att det stora språnget som nu skolan måste göra är att öka lärarnas kompetens. De är utan tvekan den viktigaste resursen för att den starka digitaliseringen ska ge skolan större möjligheter till ökad måluppfyllelse.
Det är viktigt att diskussionen fortsätter. Just den kompetenshöjning som nu många kommuner efterfrågar blir ett viktigt ansvar för landets lärosäten och speciellt för lärarutbildningarna. Kommunala och privata skolhuvudmän kommer att ha svårt att acceptera att nyutexaminerade lärare och lärarstudenter kommer ut med lite kunskap om hur dessa frågor bearbetas och vidareutvecklas i klassrummet. Man ställer också krav på relevant kompetensutveckling för verksamma lärare. För att detta ska ske måste Högskoleverket och Skolverket få tydligare instruktioner på att detta också är prioriterade områden.
Nedan finns länk till de bilder jag använde under fredagens föredrag.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola2011, styrdokument, digitalisering, medieanvändning, ung kommunikation, skolutveckling, måluppfyllelse
Glöm inte att anmäla dig till vår slutkonferens den 15 - 16 juni i Växjö!
Kommentarer
Postat av: Lennart Lundberg
intressant! Detta "bl.a. vilka kravspecifikationer som kan ställas på lärplattformar som nu köps in och installeras i kommunerna." är förstås intressant i relation till det som händer just nu på Linnéuniversitetet. Men vad jag vet, ursäkta om jag inte hittat det, men "viktigt ansvar för landets lärosäten och speciellt för lärarutbildningarna" har jag inte sett i det som poängteras för de nya lärarutbildningarna.Hoppas jag har läst slarvigt :)
Postat av: Lennart Axelsson
Tyvärr har du inte läst slarvigt. Ännu finns inte mycket om detta. Några generella skrivningar verkar det inte heller bli. Det är upp till varje lärosäte att bestämma ambitionsnivån. Om vi vill bli trovärdiga när det gäller lärarutbildning och kompetensutveckling till verksamma lärare måste vi helt enkelt bli bättre.
Postat av: Lennart Lundberg
Hm, tråkigt! Om nu utbildningsdep etc menar allvar med vissa uttalanden det direktsända rundabordssamtalet etc, så borde det slå igenom i instruktioner till lärarutbildningarna! Fast det vet jag ju att du håller med om :)
/Len
Trackback