Politiska partier om digital kompetens
Skolfrågorna har som vanligt varit en av valtes huvudfrågor, men de frågor som diskuterats har knappast känts speciellt relevanta. Betyg i årskurs 6 eller 7, burkaförbud, friskolor har varit mest framträdande. Frågor som har att göra med motivation, förståelse och kompetens för en samhällsutveckling med globalisering och digitalisering som framträdande drag har inte synts till. Visionerna saknas.
I dagens nummer av Computer Sweden redovisas dock partiernas syn på IT i skolan och digital kompetens. Här får man en inblick i vad de olika partierna prioriterar. Det finns inga klara skiljelinjer mellan blocken. Samtliga partier säger sig vara positiva till en nationell IT-strategi för skolan utom folkpartiet och möjligtvis vänsterpartiet. Flera partier lyfter fram lärarutbildning och kompetensutveckling för lärare. Samtliga partier utom folkpartiet talar om IT i skolan som en generell kompetens som gälla för skolan som helhet.
Folkpartiet, som på något sätt fått sätta agendan för svensk skolpolitik under de senaste åren, har en mer snäv syn på digital kompetens. Man ser det enbart som en teknisk fråga. Därför betonas teknikämnet och vikten av att stärka detta ämne i grundskolan. Det är inte fel. En förståelse för IT-teknik är en viktig kompetens för att förstå samhällsutvecklingen, en slags ekologi för vilka bärande faktorer som har betydelse för samhällsförändring, precis på samma sätt som vi måste förstå naturens ekosystem och dess betydelse för klimatförändringar.
Felet ligger i att begränsa frågan till just detta. Var finns frågor om språkutveckling, nya medievanor, etik, estetiska uttrycksformer, kultur, juridik, ekonomi och inte minst omvärldsförståelse? Idag startar vi i samarbete med AV-Media en utbildning för lärare i ökad omvärldsförståelse genom att använda statistik på ett annorlunda och innovativt sätt, bl.a. genom programmet Gapminder. En teknik som inte varit möjlig utan den digitala infrastruktur som internet är bärare av. Den snabba globala spridningen av dessa möjligheter som framförallt Hans Rosling har visat, hade inte heller varit möjligt utan medier som exempelvis YouTube, som faktiskt bara har funnits i 5-6 år.
Vi kan alltså upptäcka samband och mönster på andra sätt än tidigare och därmed förhoppningsvis öka förståelsen. Men det innebär också att det får konsekvenser för hur skolan arbetar i alla ämnen. För att detta ska bli möjligt behövs kompetensutveckling för lärare och en starkare betoning av dessa möjligheter i lärarutbildningen.
Läs även andra bloggares åsikter om IT i skolan, digital kompetens, valet, partierna, lärarutbildning
I dagens nummer av Computer Sweden redovisas dock partiernas syn på IT i skolan och digital kompetens. Här får man en inblick i vad de olika partierna prioriterar. Det finns inga klara skiljelinjer mellan blocken. Samtliga partier säger sig vara positiva till en nationell IT-strategi för skolan utom folkpartiet och möjligtvis vänsterpartiet. Flera partier lyfter fram lärarutbildning och kompetensutveckling för lärare. Samtliga partier utom folkpartiet talar om IT i skolan som en generell kompetens som gälla för skolan som helhet.
Folkpartiet, som på något sätt fått sätta agendan för svensk skolpolitik under de senaste åren, har en mer snäv syn på digital kompetens. Man ser det enbart som en teknisk fråga. Därför betonas teknikämnet och vikten av att stärka detta ämne i grundskolan. Det är inte fel. En förståelse för IT-teknik är en viktig kompetens för att förstå samhällsutvecklingen, en slags ekologi för vilka bärande faktorer som har betydelse för samhällsförändring, precis på samma sätt som vi måste förstå naturens ekosystem och dess betydelse för klimatförändringar.
Felet ligger i att begränsa frågan till just detta. Var finns frågor om språkutveckling, nya medievanor, etik, estetiska uttrycksformer, kultur, juridik, ekonomi och inte minst omvärldsförståelse? Idag startar vi i samarbete med AV-Media en utbildning för lärare i ökad omvärldsförståelse genom att använda statistik på ett annorlunda och innovativt sätt, bl.a. genom programmet Gapminder. En teknik som inte varit möjlig utan den digitala infrastruktur som internet är bärare av. Den snabba globala spridningen av dessa möjligheter som framförallt Hans Rosling har visat, hade inte heller varit möjligt utan medier som exempelvis YouTube, som faktiskt bara har funnits i 5-6 år.
Vi kan alltså upptäcka samband och mönster på andra sätt än tidigare och därmed förhoppningsvis öka förståelsen. Men det innebär också att det får konsekvenser för hur skolan arbetar i alla ämnen. För att detta ska bli möjligt behövs kompetensutveckling för lärare och en starkare betoning av dessa möjligheter i lärarutbildningen.
Läs även andra bloggares åsikter om IT i skolan, digital kompetens, valet, partierna, lärarutbildning
Kommentarer
Trackback