Lärplattformar för administration och kontroll, för vem behövs det?

När BETT-mässan 2010 gick av mässan i London den 13-16 januari, var det en  delegation från Ung Kommunikation som besökte mässan. Alla intryck och möten genererade reflektioner och insikter av varierande karaktär. Här följer ytterligare en trendspaning med bakgrund av mässan.

Öppna system
Tjänsten
Live@edu från Microsoft kommer nog snart att användas i grundskolan, och vi såg exempel från grundskolor och högskolor i England. Man kan tänka sig att den här typen av tjänster blir vanliga framöver eftersom trenden är att skolor går mot open source-lösningar - program som ligger på nätet och inte behöver köpas. På högskolorna skulle man också ha nytta av det, eftersom det finns för lite lagringsutrymme för studenternas arbeten. På studenternas datorkonton och i lärplattformarna finns inte plats att lägga ut redovisningar av VFU-uppgifter, där man använt multimedia med mycket ljud och bild. De kan därmed inte dela med sig av idéer till varandra och det begränsar våra examinationsuppgifter. Med den här tjänsten får man obegränsat med utrymme och man får behålla den livet ut, vilket är fördelaktigt för alumniverksamheten. Ett sådant projekt som just nu pågår på universitet kan läggas ner om vi istället tar den här tjänsten. I Live@edu fanns intressanta nya funktioner, som vi var överens om behövdes. Vi skulle också vilja testa om vi kan använda tjänsten för att kunna göra bedömning av VFU’n med hjälp av digital teknik och därmed ägna mer tid åt lärande än att lägga stora resurser på resor och kostnader för dessa. Vi skulle kunna lägga upp filmer, som vi kan titta på tillsammans med VFU-läraren för att ge tydligare respons till studenten och utveckla samsyn i bedömningen.

MEN, vi såg också en fara i de kontrollfunktioner som hade utvecklats för skoladministrativa syften. Tex. finns funktioner där elever skriver egna mål, övar och lärare följer och dokumenterar. Nackdelen är att det lätt blir instrumentellt, och det måste lärarna se till att det inte blir.

Tillgång eller kontroll
Det fanns också ett program för videoinspelning av undervisningssituationer. Fördelen var att programmet gjorde det enkelt att bearbeta videofilmen, mycket enklare än de vanliga programmen för videoredigering och skulle säkert var användbart i många utvecklade icke-instrumentella situationer som när man övar på en pjäs. Andra användningsområden kan vara att filma klassrumssituationer och som sedan läggs på en dator. Klassrumssituationerna kan man sedan i efterhand se i slow motion, något som är tänkt för lärare med stora klasser och lite tid. Lärarna kan t.ex. titta på idrottslektioner tillsammans med elever. Men mediet kan också  utvecklas till kontroll av «vem som kastade suddgummit».

Det fanns också system för att ge snabba meddelanden hem, som att eleven har varit på förbjuden sida, kommit sent och liknande. Nu måste det ju inte bli så; vi såg också, i föreläsningar,  exempel där rektorer pratade om att gränserna  måste finnas inuti eleverna. Med referens till Hargreaves tankar om det postmoderna samhället, kan vi konastatera att «ju friare samhälle, ju mer kaos, och ju mer försöker skolan och föräldrarna kontrollera», vilket han ser som desperata försök till kontroll men inte är något annat än ett slag i luften. Den här spaningen har nu tagits in i undervisningen i AU2, där studenterna får diskutera möjligheterna till kontrollera och varför och för vem det behövs.

//Peter Diedrichs, Anne-Mari Folkesson, Tom Gagner, Kristina Henriksson, Ragnar Olsson och Maria Stam - Linnéuniversitetet, Kalmar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback