Erfarenheter av temagruppen "Visualisering i naturvetenskap"

Den här gruppen tog sig an relationer mellan figurer/bilder och text i naturvetenskapliga lärsammanhang. Gruppen engagerade 6-8 lärarstudenter och 3-4 lärare, förutom Mats Lindahl på Linnéuniversitetet (dåvarande Högskolan i Kalmar).

Från gruppens arbete som verkar ha pågått under första delen av 2009 finns det en blogg med i princip bara ett inlägg, samt en intressant slutrapport. Blogginlägget pekar vidare på fyra wiki-sidor som producerats inom projektet, om hjärtat och blodet, andningen, cellen och kaströrelser. Dessutom fördes kontinuerliga diskussioner via lärplattformen Moodle.

Visualisering verkar i projektet betyda alla former av visuell gestaltning -- det är alltså inte visualisering av naturvetenskapliga data det är frågan om, utan snarare bilder och figurer, som den ovan som föreställer krafter som verkar på en kastparabel.

Man kan säga att projektet dels är ett allmänt projekt om visualisering, där stora delar kunde ha utförts utan IT-stöd, och dels ett projekt som utnyttjar IT på ett bra sätt, både när det gäller framtagning av multimedial gestaltning, wikis för kollaborativt skrivande och olika IT-plattformar för publicering.

Jag tror att den här formen av gestaltning är mycket viktig för skolan i framtiden, och kunskap om digitala verktyg en nyckelfråga. Läs även detta inlägg om Dan Meyer och problembaserat lärande.

Några utvalda lärdomar från projektets slutrapport:

* Bilder som används i undervisningssammanhang är ofta alltför komplexa, speciellt för den oerfarne. De som designar bilderna och visualiseringarna behärskar oftast de symboler och mönster som de använder så väl att de blir omedvetna om de utmaningar de utsätter novisen för.

* Begreppsbildningen inom naturvetenskap bygger för många på att kunna skapa inre representationer av strukturer och molekyler. Undervisningen inom naturvetenskap behöver därför ta stöd av väl genomtänkta modeller, som möjliggör ett skapande av otvetydiga begrepp vad gäller strukturerna

* De frågor man utgick ifrån: Finns koppling mellan lärande/teori och visualiserat objekt/process? Vad är relevant, viktigt för förståelse/kunskapsbyggandet av resp. fenomen/begrepp? Vilken nivå visas (makro eller mikro)? Är det uppenbart att det är ett immobilt objekt eller en process som förevisas? Är det förevisade korrekt eller finns brister?

* Den största lärdomen för såväl lärare som studenter var hur dåligt bilder och text normalt samverkar i naturvetenskapliga böcker och på hemsidor på internet.

* Det var en hel del problem med copyright och att visa/länka/modifiera andras bilder i relation till att producera egna. (Creative commons-licensierade bilder verkar inte ha använts.)

* Det är viktigt med enkla och lättanvända verktyg. Ritplattor efterfrågas. Den använda wiki-lösningen (som bygger på Apples lösning) var inte tillräckligt enkel så att man lätt kunde bädda in bilder. (Och det är ju inte heller Mediawiki i sitt grundutförande.)

* Inom vissa områden jämfördes videobild med stillbild: Det blev uppenbart att denna långsamt svepande video-sekvens gav en mycket bättre återgivning av skillnaderna mellan barrskog och lövskog än de motsvarande stillbilder som tagits med digitalkamera.

Det verkar också som att ett av resultaten av projektet blev något som man egentligen tänker sig skulle vara en grundförutsättning för skolarbetet idag, nämligen intresset för streamade videoklipp på nätet. Det framgår av rapporten att lärarstudenternas intresse för det material som finns på nätet ökade och att de hjälpte till att införa YouTube-klipp i undervisningen på de skolor där de gjorde sin VFU. Är det inte lustigt att det inte är mer spritt att använda sånt material på dagens skolor?

Jag hoppas att återkomma till temagruppen i ett uppföljande inlägg framöver.

/Simon Winter

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback