Ung Kommunikations blogg

Dansk Uddannelsesforum 2009 är en regelbundet återkommande konferens organiserad av UNI-C, Danmarks IT-center för utbildning och forskning, med syfte att diskutera och utbyta erfarenheter om hur IKT och digitala utvecklingen påverkar arbetet i skolan. Det är intressant att jämföra de nordiska länderna och den inställning som de nationella myndigheterna har och vilket ansvar de tar för den strategiska utvecklingen. Sverige som för 10 år sågs som ett föredöme och i många stycken var ledande i utvecklingen, utmärker sig nu på andra hållet genom det ointresse och den passivitet som finns på ledande nivåer både på den politiska nivån och på myndighetsnivå.

Att frågan om den tekniska utvecklingen i samhället och de skillnader i ekonomi, kultur, media och utbildning som digitaliseringen medför, blir en allt viktigare fråga att förhålla sig till, framgick inte minst av OECD:s representant Francesc Pedró. Han är bl.a. ansvarig för OECD-projektet New Millenium Lerners project. I det projektet undersöker man vad det betyder för lärande och utbildning när den generation som växer upp i det digitala samhället kommer in i utbildningssystemet:

"The objective of the NML is to analyse this new generation of learners and understand their expectations and attitudes. The impact of digital technologies on cognitive skills and on learning expectations, and the evolution of social values and lifestyles are important issues."

Detta var precis vad Francesc Pedrós presentation handlade om. Utgångspunkten var den ganska ytliga beskrivning som finns om digital natives, net generation osv. Frågan är mycket mer komplicerad och projektet befinner sig fortfarande i ett skede där det finns för många obesvarade frågor. Men det fanns ändå mycket tänkvärt i presentationen, som för övrigt finns att ladda ned från Uddannelsesforums webb. De data han visade kommer att presenteras utförligare i en kommande rapport, men nedanstående data ger ändå upphov till funderingar:

I följande diagram visas en jämförelse mellan 15-åringars användning av datorer i hemmet och i skolan i ett antal länder. De röda trianglarna är användning hemma, de blå fyrkanterna är användning i skolan:

 

Nederländerna finns överst när det gäller användning hemma följt av Island, Norge, Sverige och Danmark. Många länder visar stora skillnader mellan användning hemma och i skolan. Sverige har låg användningsgrad i skolan jämfört med användning i hemmet.

 

Riktigt intressant blir det när jämförelsen görs mellan prestationer på PISA-test och användning av datorer. Det visar sig att hög användning av datorer hemma ger högre prestationer på PISA-test, medan högre användning i skolan inte ger samma utslag. Detta visar hur komplicerade sambanden är och några självklara slutsatser inte går att dra. Mer undersökningar måste göras. Men vissa funderingar inställer sig kring siffrorna. Är det så att fritidens datoranvändning inte bara innehåller meningslösa aktiviteter utan tvärtom har ett meningsfullt innehåll som i hög grad bidrar till lärande? Är det så att problemet med datorer i skolan inte bara är den bristande användningen utan också vad de faktiskt används till?

 

Svaret på den första frågan kan synas självklar, men vad beror det på och vilka grupper gäller det? Vad svarar vi på den andra frågan och vilka konsekvenser får den första frågan för skolans ansvar? Det är några av de frågor dagens skoldebatt borde handla om.