Julkalenderns vara eller inte vara
Johan Croneman i DN skriver (ännu inte i nätupplagan) om svårigheterna att få barnen att titta på julkalendern:
"Jag sitter och ylar på övervåningen: 'Det börjar nu. Det är julkalendern på TV Det är kul! Kom nu ungjävlar'. Inget svar."
Något har hänt, fortsätter Croneman. Förr var det en stark oro för den skadliga TV:n och hur den passiviserade och fördummade. Nu väljer de andra program, andra medier och vid tidpunkter som de själva bestämmer. Croneman oroar sig, med viss ironi, för hur de ska klara sig som vuxna, hur de ska lära sig kommunicera med andra när inte TV-programmen är de stora samtalsämnena.
Hur länge dröjer det innan Kalle Ankas Jul försvinner från tv-tablån på julafton? Detta program som sänts varje julafton sedan 1960 och som orsakar folkstorm vid minsta förändring, varför är det så viktigt, undrar säkert många barn. Eller gör som Johan Cronemans barn, de väljer dataspel eller Simpson i stället.
"Jag sitter och ylar på övervåningen: 'Det börjar nu. Det är julkalendern på TV Det är kul! Kom nu ungjävlar'. Inget svar."
Något har hänt, fortsätter Croneman. Förr var det en stark oro för den skadliga TV:n och hur den passiviserade och fördummade. Nu väljer de andra program, andra medier och vid tidpunkter som de själva bestämmer. Croneman oroar sig, med viss ironi, för hur de ska klara sig som vuxna, hur de ska lära sig kommunicera med andra när inte TV-programmen är de stora samtalsämnena.
Hur länge dröjer det innan Kalle Ankas Jul försvinner från tv-tablån på julafton? Detta program som sänts varje julafton sedan 1960 och som orsakar folkstorm vid minsta förändring, varför är det så viktigt, undrar säkert många barn. Eller gör som Johan Cronemans barn, de väljer dataspel eller Simpson i stället.
Kommentarer
Trackback