Nya medier
En grundläggande utgångspunkt i vårt projekt är hur lärande förhåller sig till ungdomskulturer och utveckling av nya medier. Vid presentationer och inte minst i denna blogg finns många hänvisningar till just "nya medier". Men vi har nog inte gjort någon riktig avgränsning eller förklaring på vad vi menar.
Jag har precis läst Skrift i rörelse, Om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap av Johan Elmfeldt, Malmö Högskola och Per-Olof Erixon, Umeå universitet. På Myndigheten för skolutveckling finns en intressant intervju med Johan Elmfeldt.
Boken är en rapport från ett forskningsprojekt och är mycket läsvärd. Ett kort citat från bokens inledningskapitel kan sammanfatta utgångspunkterna:
"På olika sätt måste skolan förhålla sig till de förändringar som mediekulturella förändringar leder till. Det finns en obalans mellan de medieteknologier som dominerar utanför skolan och de som dominerar i skola och undervisning. Det är i en tid som denna vi satt oss för att undersöka gränssnittet mellan medieteknologiskt bestämda förändringars betydelse för förmågan att kommunicera och olika sätt att hantera och förhålla sig till dessa förändringar."
I rapporten finns en i mitt tycke utmärkt genomgång av hur nya medier kan beskrivas. Man hänvisar till medieforskarna Sonia Livingstone och Peter Dahlgren. Rapportförfattarna menar (och då hänvisas framför allt till Peter Dahlgren) att nya medier kan förstås i fyra dimensioner: interaktivitet, hypertextualitet, arkivering, och virtualisering. En kort sammanfattning nedan.
Interaktivitet
Den kanske mest självklara möjligheten med de nya medierna. Att själv vara aktiv och interagera på olika sätt, i dialog med andra människor i olika communities, bloggar eller chattar, skapa och manipulera i olika program på datorn eller som oftast både och.
Hypertextualitet
Det vi i första hand kanske tänker på är hyperlänkar och det ickelinjära sätt som de flesta webbsidor är länkade till varandra. Författarna utvidgar begreppet till att också omfatta andra former än alfabetisk text som tabeller, grafiska mönster, bilder, videoklipp och ljud, som naturligtvis också kan fungera som hyperlänkar. Här anknyter de till begrepp som multimedialitet och multimodalitet.
Arkivering
Denna del är en viktig dimension av de nya medierna, kanske inte alldeles självklar men nog så viktig förändringsfaktor. Vi skapar alla våra egna arkiv i länksamlingar, i mp3-spelare och andra typer av privata arkiv. Vi kan också dela arkiv med andra i en ordning som vi bestämmer själva. Och de digitala arkiven kan byggas på helt annat sätt än de fysiska. Här associerar jag till författaren och filosofen David Weinberger som förra året kom ut med en bok som heter Everything is Miscellaneous: The Power of the New Digital Disorder där han på ett spännande sätt beskriver just detta med arkivering. En illustrativ föreläsning finns på YouTube.
Virtualisering
Denna dimension är kanske den som djupast utmanar våra gamla föreställningar. Här låter jag författarna tala i tre citat:
"virtualisering, pekar på en distinktion, en skillnad mellan verklighet och representation, mellan det som uppfattas som verklighet och det som uppfattas som föreställning."
"Numera betyder som bekant det virtuella det som framstår som om det vore verkligt."
"De frågor som den virtuella dimensionen i nya medier ställer oss alla inför får ses som ett antropologiskt och mediefilosofiskt försök att förstå karaktärsdragen hos en medieteknologiskt bestämd kulturell förändring. Den handlar om det rum eller den tid, eller med ett enda ord, den kronotop som vi alla levt och lever inom och som medieteknologer hela tiden spelar med."
De fyra dimensionerna ger flera olika infallsvinklar till diskussion om vad som egentligen är nytt i "ny medier" och vad det får för konsekvenser i ett samhälleligt men också i ett skolperspektiv. En diskussion som är viktig att föra och som Johan Elmfeldt och Per-Olof Erixon gör på ett mycket förtjänstfullt sätt.
Jag har precis läst Skrift i rörelse, Om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap av Johan Elmfeldt, Malmö Högskola och Per-Olof Erixon, Umeå universitet. På Myndigheten för skolutveckling finns en intressant intervju med Johan Elmfeldt.
Boken är en rapport från ett forskningsprojekt och är mycket läsvärd. Ett kort citat från bokens inledningskapitel kan sammanfatta utgångspunkterna:
"På olika sätt måste skolan förhålla sig till de förändringar som mediekulturella förändringar leder till. Det finns en obalans mellan de medieteknologier som dominerar utanför skolan och de som dominerar i skola och undervisning. Det är i en tid som denna vi satt oss för att undersöka gränssnittet mellan medieteknologiskt bestämda förändringars betydelse för förmågan att kommunicera och olika sätt att hantera och förhålla sig till dessa förändringar."
I rapporten finns en i mitt tycke utmärkt genomgång av hur nya medier kan beskrivas. Man hänvisar till medieforskarna Sonia Livingstone och Peter Dahlgren. Rapportförfattarna menar (och då hänvisas framför allt till Peter Dahlgren) att nya medier kan förstås i fyra dimensioner: interaktivitet, hypertextualitet, arkivering, och virtualisering. En kort sammanfattning nedan.
Interaktivitet
Den kanske mest självklara möjligheten med de nya medierna. Att själv vara aktiv och interagera på olika sätt, i dialog med andra människor i olika communities, bloggar eller chattar, skapa och manipulera i olika program på datorn eller som oftast både och.
Hypertextualitet
Det vi i första hand kanske tänker på är hyperlänkar och det ickelinjära sätt som de flesta webbsidor är länkade till varandra. Författarna utvidgar begreppet till att också omfatta andra former än alfabetisk text som tabeller, grafiska mönster, bilder, videoklipp och ljud, som naturligtvis också kan fungera som hyperlänkar. Här anknyter de till begrepp som multimedialitet och multimodalitet.
Arkivering
Denna del är en viktig dimension av de nya medierna, kanske inte alldeles självklar men nog så viktig förändringsfaktor. Vi skapar alla våra egna arkiv i länksamlingar, i mp3-spelare och andra typer av privata arkiv. Vi kan också dela arkiv med andra i en ordning som vi bestämmer själva. Och de digitala arkiven kan byggas på helt annat sätt än de fysiska. Här associerar jag till författaren och filosofen David Weinberger som förra året kom ut med en bok som heter Everything is Miscellaneous: The Power of the New Digital Disorder där han på ett spännande sätt beskriver just detta med arkivering. En illustrativ föreläsning finns på YouTube.
Virtualisering
Denna dimension är kanske den som djupast utmanar våra gamla föreställningar. Här låter jag författarna tala i tre citat:
"virtualisering, pekar på en distinktion, en skillnad mellan verklighet och representation, mellan det som uppfattas som verklighet och det som uppfattas som föreställning."
"Numera betyder som bekant det virtuella det som framstår som om det vore verkligt."
"De frågor som den virtuella dimensionen i nya medier ställer oss alla inför får ses som ett antropologiskt och mediefilosofiskt försök att förstå karaktärsdragen hos en medieteknologiskt bestämd kulturell förändring. Den handlar om det rum eller den tid, eller med ett enda ord, den kronotop som vi alla levt och lever inom och som medieteknologer hela tiden spelar med."
De fyra dimensionerna ger flera olika infallsvinklar till diskussion om vad som egentligen är nytt i "ny medier" och vad det får för konsekvenser i ett samhälleligt men också i ett skolperspektiv. En diskussion som är viktig att föra och som Johan Elmfeldt och Per-Olof Erixon gör på ett mycket förtjänstfullt sätt.
Kommentarer
Trackback