Utvärderingstid
Det har blivit mycket utvärdering den senaste veckan. Det började redan förra fredagen med diskussioner med tre temagrupper. Diskussionen fortsatte sedan under måndagen och tisdagen med ytterligare temagrupper. Här finns mycket att redovisa. Jag kommer tillbaka senare när vi sammanfattat dessa.
Idag har vi haft Christina Ehneström och Yngve Wallin från KK-stiftelsen här i Växjö för att diskutera hur projektet fungerat och vad vi bör fokusera på i fortsättningen. Utgångspunkten var den enkät som riktats till ett antal aktiva personer inom projektet. I enkäten finns frågor om hur man uppfattar projektets vision, konkreta mål, delaktighet, projektledningens och styrgruppens arbete. Detta är ett försök från KK-stiftelsens sida att med en alternativ metod få koll på hur projektet framskrider. Ett mycket bra sätt. Framförallt var den diskussion vi hade idag värdefull. Jag vill inte ge mig in på en sammanfattning ännu, men några korta reflektioner känns viktiga att förmedla. Det var en mycket diskussionsvillig skara som slöt upp vid mötet. Förutom Christina och Yngve från KK-stiftelsen, projektets styrgrupp och administrativa ledning fanns också lärarutbildningsnämnden i Växjö väl representerad med Per Gerrevall, Håkan Sollervall och Eva Fasth. Åke Sjöberg från AV-Media och Maria Johansson från Nätverket SIP, aktiva externa parter i projektet, fanns också med.
Kort kan man säga att enkätsvaren visade en påfallande samstämmighet om projektets vision. Det finns en stor tilltro till projektets ledning och styrgruppens förmåga att hålla samman projektet. Dock finns också svagheter. Vi har fortfarande svårt att rekrytera lärarutbildare i gemen till att bli aktiva i projketets utvecklingsarbete och bärare av projektets vison. Detsamma gäller också lärarstudenterna i stort. Däremot kunde vi i enkäten se det engagemang som finns bland de aktiva i projektet, som också bekräftas av de diskussioner vi haft under veckan med temagrupperna. Där finns lärare, forskare, studenter och externa samarbetsparter med stort engagemang, kompetens och vilja till utveckling. De erfarenheter som nu skapas är och kommer långsiktigt att vara en av de stora styrkorna i projektet.
För att vi på sikt ska lyckas med projektet måste vi på ett bättre sätt kanalisera arbetet till lärarutbildare, både till de som finns inom lärosätena och till lärare i skolverksamheten. För att det ska lyckas måste vi i högre utsträckning övervinna de stukturella hinder som nu finns i lärarutbildningens organisation. Hinder som i mångt och mycket är en del av en övergripande struktur i lärarutbildning, men också i högskolans interna ledningsorganisation. Dagens diskussion gav inte några färdiga svar men utan tvekan finns här en påbörjad och medveten diskussion om möjliga vägar, som för oss i projektledningen känns väldigt positiv.
Vad som också betonades i diskussionen är vikten av att se den process som vi är inne i. När vi diskuterar möjligheten att utvärdera våra mål måste vi också förstå vad det egentligen betyder att omfatta digital kompetens och förstå ung kommunikation. Det finns inget enydigt svar utan är i hög utsträckning beroende av sammanhanget. Det betyder att vi kan få väldigt olika svar på vad digital kompetens och ung kommunkation egentligen betyder. Just nu är det viktigt att frågan på olika sätt diskuteras, bearbetas och utvecklas för att efter hand få en konkretisering i de styrdokument som finns. Det var en viktig utgångspunkt i projektbeskrivningen från början. Nu finns också konkreta idéer om hur vi går vidare, t.ex. genom att faktiskt på ett djupare plan undersöka vilka insikter, attityder och konkreta idéer som finns bland våra lärare, verksamma i lärarutbildning både inom lärosätena och i skolverksamheten.
Vi går om någon månad in i projektets tredje år och det finns all anledning att med spänning och tillförsikt fördjupa arbetet.
Idag har vi haft Christina Ehneström och Yngve Wallin från KK-stiftelsen här i Växjö för att diskutera hur projektet fungerat och vad vi bör fokusera på i fortsättningen. Utgångspunkten var den enkät som riktats till ett antal aktiva personer inom projektet. I enkäten finns frågor om hur man uppfattar projektets vision, konkreta mål, delaktighet, projektledningens och styrgruppens arbete. Detta är ett försök från KK-stiftelsens sida att med en alternativ metod få koll på hur projektet framskrider. Ett mycket bra sätt. Framförallt var den diskussion vi hade idag värdefull. Jag vill inte ge mig in på en sammanfattning ännu, men några korta reflektioner känns viktiga att förmedla. Det var en mycket diskussionsvillig skara som slöt upp vid mötet. Förutom Christina och Yngve från KK-stiftelsen, projektets styrgrupp och administrativa ledning fanns också lärarutbildningsnämnden i Växjö väl representerad med Per Gerrevall, Håkan Sollervall och Eva Fasth. Åke Sjöberg från AV-Media och Maria Johansson från Nätverket SIP, aktiva externa parter i projektet, fanns också med.
Kort kan man säga att enkätsvaren visade en påfallande samstämmighet om projektets vision. Det finns en stor tilltro till projektets ledning och styrgruppens förmåga att hålla samman projektet. Dock finns också svagheter. Vi har fortfarande svårt att rekrytera lärarutbildare i gemen till att bli aktiva i projketets utvecklingsarbete och bärare av projektets vison. Detsamma gäller också lärarstudenterna i stort. Däremot kunde vi i enkäten se det engagemang som finns bland de aktiva i projektet, som också bekräftas av de diskussioner vi haft under veckan med temagrupperna. Där finns lärare, forskare, studenter och externa samarbetsparter med stort engagemang, kompetens och vilja till utveckling. De erfarenheter som nu skapas är och kommer långsiktigt att vara en av de stora styrkorna i projektet.
För att vi på sikt ska lyckas med projektet måste vi på ett bättre sätt kanalisera arbetet till lärarutbildare, både till de som finns inom lärosätena och till lärare i skolverksamheten. För att det ska lyckas måste vi i högre utsträckning övervinna de stukturella hinder som nu finns i lärarutbildningens organisation. Hinder som i mångt och mycket är en del av en övergripande struktur i lärarutbildning, men också i högskolans interna ledningsorganisation. Dagens diskussion gav inte några färdiga svar men utan tvekan finns här en påbörjad och medveten diskussion om möjliga vägar, som för oss i projektledningen känns väldigt positiv.
Vad som också betonades i diskussionen är vikten av att se den process som vi är inne i. När vi diskuterar möjligheten att utvärdera våra mål måste vi också förstå vad det egentligen betyder att omfatta digital kompetens och förstå ung kommunikation. Det finns inget enydigt svar utan är i hög utsträckning beroende av sammanhanget. Det betyder att vi kan få väldigt olika svar på vad digital kompetens och ung kommunkation egentligen betyder. Just nu är det viktigt att frågan på olika sätt diskuteras, bearbetas och utvecklas för att efter hand få en konkretisering i de styrdokument som finns. Det var en viktig utgångspunkt i projektbeskrivningen från början. Nu finns också konkreta idéer om hur vi går vidare, t.ex. genom att faktiskt på ett djupare plan undersöka vilka insikter, attityder och konkreta idéer som finns bland våra lärare, verksamma i lärarutbildning både inom lärosätena och i skolverksamheten.
Vi går om någon månad in i projektets tredje år och det finns all anledning att med spänning och tillförsikt fördjupa arbetet.
Kommentarer
Trackback