Klass 9A
Igår såg jag det första avsnittet i SVT:s serie, 9A, om Malmöklassen som får nya "superlärare" under höstterminen. Jag är positivt överraskad över programmet så här långt. I blixtbelysning framgår klart vad som egentligen är lärarens professionella kunskap. Eva-Lis Preisz uttryckte det väldigt bra i dagens Godmorgon Sverige: läraren måste ha djupa ämneskunskaper, läraren måste ha pedagogisk skicklighet och dessutom vara en skicklig relationsbyggare. Detta visades på ett mycket tydligt sätt i seriens inledningsavsnitt. Samtliga lärare gick in med föresatsen att se varje elev, snabbt förstå behoven utifrån sitt ämnesperspektiv och använda goda pedagogiska verktyg för att komma vidare.
Förhoppningsvis kan serien bidra till att komma bort från den svartvita retorik som präglat svensk skoldebatt under de senaste åren.
Samtidigt illustrerades i det första avsnittet vad som kan hända i ett lärarkollegium om den egna verksamheten inte speglas i faktiska resultat och jämförelser med andra. Signalen de gamla lärarna gav de nya var i stort sett att det inte fanns några problem. Klassen var jätteduktig, arbetsvillig och positiv. Dessa synpunkter stod i skarp kontrast till den bild som vi fick i klassens möte med de nya lärarna.
Är då en ökad inspektion svaret på att få ökad kvalitet i skolan? I senaste numret av Pedagogiska Magasinet finns en intressant artikel, Inspektera mindre -Nätverka mer, som just diskuterar detta. Mats Ekholm och Hans-Åke Scherp vid Karlstad universitet beskriver ett engelskt projekt, Raising Aichievement/Transforming Learning (RATL) där man låter framgångsrika skolor möta mindre framgångsrika skolor. Vid dessa möten fokuserades på två frågor. Dels fanns experter för att hjälpa till med tolkning av resultat, dels mötes lärare från olika skolor för att diskutera lösningar på de problem som skapade dåliga resultat, där lärarna från skolor med bra resultat agerade mentorer åt de lärare som kom från skolor med sämre resultat.
Skulle denna modell kunna skapas för svenska förhållanden? Dels för att faktiskt på ett konstruktivt sätt komma till rätta med den obalans som finns idag mellan goda och mindre goda skolor, dels för att lyfta fram den kunskap som i dag många gånger är tyst och inte traderas vidare varken i lärarutbildning eller yrkesutövning? I Norge arbetar man med lärande nätverk. Kan det vara ett alternativ/komplement till inspektion?
Förhoppningsvis kan serien bidra till att komma bort från den svartvita retorik som präglat svensk skoldebatt under de senaste åren.
Samtidigt illustrerades i det första avsnittet vad som kan hända i ett lärarkollegium om den egna verksamheten inte speglas i faktiska resultat och jämförelser med andra. Signalen de gamla lärarna gav de nya var i stort sett att det inte fanns några problem. Klassen var jätteduktig, arbetsvillig och positiv. Dessa synpunkter stod i skarp kontrast till den bild som vi fick i klassens möte med de nya lärarna.
Är då en ökad inspektion svaret på att få ökad kvalitet i skolan? I senaste numret av Pedagogiska Magasinet finns en intressant artikel, Inspektera mindre -Nätverka mer, som just diskuterar detta. Mats Ekholm och Hans-Åke Scherp vid Karlstad universitet beskriver ett engelskt projekt, Raising Aichievement/Transforming Learning (RATL) där man låter framgångsrika skolor möta mindre framgångsrika skolor. Vid dessa möten fokuserades på två frågor. Dels fanns experter för att hjälpa till med tolkning av resultat, dels mötes lärare från olika skolor för att diskutera lösningar på de problem som skapade dåliga resultat, där lärarna från skolor med bra resultat agerade mentorer åt de lärare som kom från skolor med sämre resultat.
Skulle denna modell kunna skapas för svenska förhållanden? Dels för att faktiskt på ett konstruktivt sätt komma till rätta med den obalans som finns idag mellan goda och mindre goda skolor, dels för att lyfta fram den kunskap som i dag många gånger är tyst och inte traderas vidare varken i lärarutbildning eller yrkesutövning? I Norge arbetar man med lärande nätverk. Kan det vara ett alternativ/komplement till inspektion?
Kommentarer
Postat av: planetplantan
I Mörbylånga kommun har en grupp bestående av skolledare,
biträdande skolchef och engagerade i skolbiogruppen gått samman för
att gemensamt ta fram ett måldokument. Måldokumentet ska leda till
en skrivelse i den kommunala skolplanen. Med ett förhållningssätt
till medier inskrivet i skolplanen finns det bra förutsättningar att
få till ett förändringsarbete. Gruppen arbetar vidare med en träff
den 11 maj där även undertecknad sitter med från Reaktor Sydost. Som ett led i arbetet vore det säkert givande för Mörbylånga att
vara en part, VFU-kommun,
i arbetet med Ung
Kommunikation."
Läser med med intresse.... Nu finns bl.a en fantastisk skolvison/plan...kanske är det frukten... här är länken:
http://www.morbylanga.se/article/archive/24/
Trackback