Vad kan vi lära av sjuåriga Oskar och hans dataspelande?

I dag disputerar Carina Fast vid Uppsala universitet på avhandlingen Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. DN rapporterade om detta den 1 mars.

Jag blev lite nyfiken på henne och sökte på nätet om det fanns något publicerat. Jag hittade artikeln Vad kan vi lära av sjuåriga Oskar och hans dataspelande? Artikeln är ett manus till Svensklärarföreningens årsbok 2006 och är säkert en del av Carina Fasts avhandlingsarbete. Det finns flera intressanta perspektiv som förtjänar vidare diskussion.

Hon skriver bl.a. om två olika sätt att läsa text och hänvisar till den brittiske professorn Gunther Kress. Han menar att det är skillnad att läsa en skriven text i en bok och att läsa digitala texter. När vi läser en skriven text i en bok börjar vi längst upp till vänster och läser åt höger. Vi läser sedan på så sätt sida upp och sida ner. Sidorna är sammanfogande i kapitel och handlingen växer fram i de olika kapitlen. Det förutsätts att man läst tidigare kapitel för att förstå de senare. Digitala texter fungerar inte på samma linjära sätt. Tack vare länkar förflyttar man sig på ett annat sätt mellan de olika textavsnitten och skapar på ett annat sätt en förståelse av den information man tar del av. Det finns igen given väg utan du skapar själv en förståelse beroende på hur du länkat dig fram i texten.

Eftersom barn, som Carina Fast beskriver, lär sig mycket tidigt att navigera i den digitala världen och på det sättet lär sig läsa, så uppstår naturligtvis frågan hur barnen klarar mötet med skolan? Enligt Carina Fast har skolan svårt att ta tillvara dessa erfarenheter och man kan fråga sig hur detta påverkar barnens intresse för att utveckla sitt läsande. Sverige har under många år legat högt i internationella undersökningar när det gäller just läsning, men man ser nu tendenser till ett sjunkande intresse. Kan det finnas ett samband?

I vårt projekt finns temagruppen som arbetar med läsinlärning genom att skriva på dator. Det är en metod som förespråkas av den norske lärarutbildaren Arne Trageton och som rönt ett stort intresse från många skolor. Vad betyder det i så fall för läsinlärningen att använda den metoden, jämfört med mer traditionella metoder i perspektiv av Krees tankar? Har det ingen betydelse eller kan det vara ett sätt att möta barnens erfarenheter?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback