Digital kompetens i obligatorisk specialisering
Efter Högskoleverkets utvärdering 2005 ställdes nya krav i examensordningen att samtliga lärarexamina mot tidiga år ska ha grundläggande kunskaper i svenska och matematik. Så här lyder texten i examensordningen i sin helhet (det kursiverade är det som tillkommit senast):
För att få lärarexamen skall studenten ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Studenten skall vidare kunna
- omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas,
- analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärarnde och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare,
- förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund,
- orientera sig om, förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever,
- orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden,
- inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet,
- självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna,
- tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i yrkesverksamheten,
- använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna.
Studenten skall därutöver ha kunskap om betydelsen av läs- och skrivinlärning och om matematikens betydelse för elevers kunskapsutveckling.
För att få lärarexamen med inriktning mot undervisning i
- förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten ha fördjupad kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning,
- grundskolans senare år och i gymnasieskolan skall studenten ha fördjupad kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt ha god kunskap i betygssättning.
(Hämtat ur Högskoleförordningen, Bilaga 2)
Detta är den förordningstext som lärarutbildningarna än så länge har att rätta sig efter. Det finns en hel del som nu diskuteras både inom och utom utbildningen.
När det gäller kraven i läs- och skrivinlärning och grundläggande matematik för lärare mot tidiga år så finns olika lösningar på olika lärosäten. De flesta har valt att införa en obligatorisk specialisering på 20 poäng i utbildningen. Vid Växjö universitet har man valt att skapa en kurs i ett samarbete mellan tre institutioner, inom svenska, matematik och specialpedagogik. Under förra året arbetades det intensivt med kursplanen. Parallellt har också förts en diskussion om att kraftigt förstärka kompetensen hos de medverkande lärarna i användning av digitala medier. De erfarenheter som skapas i Ung Kommunikation är viktiga. Ett samarbete finns med Universitetspedagogiskt Centrum där både seminarier och stöd för konkret användning erbjuds. Tanken har också väckts att skapa en temagrupp som fördjupar frågeställnngarna i denna specialisering med tonvikt på barnens digitala miljö och vilka konsekvenser det kan få för arbetet i skolan och för lärarnas kompetens. Viktigt här är naturligtvis samarbetet med skolverksamheten.
Jag mötte i dag lärarutbildare i en positiv och intressant diskussion om det kommande innehållet. Alla var överens om vikten av att arbeta med digital kompetens för att kunna föra in viktiga delar i kursen. Fokus kommer att ligga på digitalt berättande och det vidgade textbegreppet. Fortfarande finns begränsningar som kräver support, dels i teknik, dels när det gäller hantering av programvara, bild och ljud. Samtidgt ökar den individuella kompetensen eftersom användningen privat av framförallt digitala bilder ökar. Dessutom ökar användarvänligheten i programmen vilket förhoppnigsvis gör att tröskeln minskar och en användning som fokuserar på innehåll i stället för teknik kommer tillstånd.
Kompetensutvecklingen startar direkt i februari. Jag väntar med spänning på idéer, utvecklingsarbete och samverkan i en temagrupp som tar utgångspunkt i de kompetenser som eftersträvas i den obligatoriska specialiseringen.
Detta är den förordningstext som lärarutbildningarna än så länge har att rätta sig efter. Det finns en hel del som nu diskuteras både inom och utom utbildningen.
När det gäller kraven i läs- och skrivinlärning och grundläggande matematik för lärare mot tidiga år så finns olika lösningar på olika lärosäten. De flesta har valt att införa en obligatorisk specialisering på 20 poäng i utbildningen. Vid Växjö universitet har man valt att skapa en kurs i ett samarbete mellan tre institutioner, inom svenska, matematik och specialpedagogik. Under förra året arbetades det intensivt med kursplanen. Parallellt har också förts en diskussion om att kraftigt förstärka kompetensen hos de medverkande lärarna i användning av digitala medier. De erfarenheter som skapas i Ung Kommunikation är viktiga. Ett samarbete finns med Universitetspedagogiskt Centrum där både seminarier och stöd för konkret användning erbjuds. Tanken har också väckts att skapa en temagrupp som fördjupar frågeställnngarna i denna specialisering med tonvikt på barnens digitala miljö och vilka konsekvenser det kan få för arbetet i skolan och för lärarnas kompetens. Viktigt här är naturligtvis samarbetet med skolverksamheten.
Jag mötte i dag lärarutbildare i en positiv och intressant diskussion om det kommande innehållet. Alla var överens om vikten av att arbeta med digital kompetens för att kunna föra in viktiga delar i kursen. Fokus kommer att ligga på digitalt berättande och det vidgade textbegreppet. Fortfarande finns begränsningar som kräver support, dels i teknik, dels när det gäller hantering av programvara, bild och ljud. Samtidgt ökar den individuella kompetensen eftersom användningen privat av framförallt digitala bilder ökar. Dessutom ökar användarvänligheten i programmen vilket förhoppnigsvis gör att tröskeln minskar och en användning som fokuserar på innehåll i stället för teknik kommer tillstånd.
Kompetensutvecklingen startar direkt i februari. Jag väntar med spänning på idéer, utvecklingsarbete och samverkan i en temagrupp som tar utgångspunkt i de kompetenser som eftersträvas i den obligatoriska specialiseringen.
Kommentarer
Trackback