Analysseminarium, utvärdering av Ung Kommunikation
"Forskningen omkring KK-stiftelsens IT-satsning i lärarutbildningen knyts till APeL, som är ett FoU-centrum i Lindesberg (se www.apel-fou.se). Forskningen sker i nära samarbete med den utvärdering som löpande görs av hela satsningen.
Följande fyra frågor är centrala i forskningsprojektet:
1. Hur kan man – på t.ex. en högskola – organisera ett hållbart utvecklingsarbete? Vilka stödjande eller hindrande faktorer finns för att projektresultaten ska blir en integrerad del av den löpande verksamheten? Kommer projekterfarenheterna att integreras i kursplaner och i undervisningen på högskolorna? Blir IT en naturlig del av kulturen där? Vad innebär ett aktivt ägarskap när det gäller engagemang från ledning och ansvariga? Hur styrs och leds ett projekt så att resultaten leder till långsiktiga effekter?
2. Hur ser kopplingen mellan lärarna inom den högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delen ut?
3. Konsekvenser av den nya tekniken för lärarrollen och pedagogiken.
4. Lärande mellan olika högskolor inom ramen för ett utvecklingsprojekt som detta.
I denna första avrapportering fokuserar vi på fråga 1, men även samarbetet mellan högskolor (punkt 4) berörs."
Ann Öhman är den som närmast varit ansvarig i kontakterna med Ung Kommunikation. Hon har genomfört 15 intervjuer med olika personer på olika nivåer på respektive lärosäte. Inför analysseminariet identifierade Ann tre viktiga frågeställningar som viktiga utgångspunkter:
a) Behövs ett mer aktivt ägarskap i Ung Kommunikation? På vilket sätt påverkar huvudprojektledarens centrala roll projektet?
b) Sker samarbetet mellan lärosätena på lika villkor?
c) Hur kan lärarutbildare, VFU-lärare och studenter uppmuntras att starta temagrupper?
För att få ett långsiktigt resultat i form av förändringar i kursplaner och utbildningsplaner behövs aktiva nämnder som känner delaktighet och ansvar. Även för att lyckas i forskningsanknytningen betonades nämndens roll. Samtidigt är det viktigt att betona det underifrån-perspektiv som kännetecknar projektet. Alltför stark "ägarstyrning" kan strypa intitiativen.
Vår projeketorganisation belystes också. Jag som huvudprojektledare har en central roll att driva projektet. Samtidigt blir organisationen skör om alltför stort fokus finns på huvudprojektledaren. Viktigt att projektledargruppen är väl sammanhållen och att det finns en arbetsfördelning som stabiliserar organisationen.
Vi diskuterade också lärares intresse och aktivtet i projektet. Det framhölls att man kan gå in i projektet med olika perspektiv. Det handlar inte bara om att gå in i helt nya kompetensområden, utan snarare se på vilket sätt olika kompetenser kan mötas för att få bättre förståelse för den samhällsförändring som nu sker. En utveckling där den nya tekniken och ungdomarnas sätt att ta den till sig är starka drivkrafter och hur detta i sin tur påverkar lärarens yrkesroll. Om det bara handlade om att lära sig mer om IT begränsar man projektets möjligheter.
Därför är det intressant och viktigt med det utvecklingsarbete som temagrupperna gör. Där kan olika kompetenser mötas och förhoppningsvis lär man av varandra.