Självvärdering av vårt projekt
I Ung Kommunikation, precis som i andra projekt ingår att rapportera till bidragsgivarna, i vårt fall KK-stiftelsen. Den första rapporten ska avlämnas senast den 31 januari. Arbetet har nu inletts med ett första möte i Kalmar där vi projektledare återigen träffade Gudrun Molander och Kari Österling. Ytterst är syftet att stödja oss projektledare i utformandet av den självvärdering som bildar stommen i vår återrapportering. Men framförallt blir arbetet ett sätt för oss att diskutera och reflektera över hur projektarbetet fungerar.
En intressant lärdom vi gjorde handlade om projektledning. Här skiljer man på hård och mjuk projektledning. Ett typiskt exempel på en hård projektledning är att leda ett projekt för husbygge. Här är man beroende av att tidplaner hålls, att leveranser och logistik fungerar. Korrigeringar av projektet innebär till stor del att göra förändringar för att höja effektiviteten för att nå det mycket konkreta målet. Men i ett mjukt projekt arbetar man mer med människor och människors attityder, exempelvis utveckling och förändring av organisationer. Vårt projekt är ett typiskt exempel på ett sådant. Vill man spetsa till det så kan man uttrycka det som att vi har ett ganska diffust mål, att vägen dit knappast är förutsägbar och att målet kan skifta under resans gång. När man diskuterar projektledning utgår man i många fall från en hård projektledningsmodell även i mjuka projekt. Vi bör i stället försöka hitta andra projektledningsmodeller. En väsentlig komponent i en ny sådan modell är lärande. En annan är delaktighet.
Vårt möte blev bra. Vi kunde identifiera flera väsentliga frågor. När vi listade positiva faktorer kunde vi konstatera att vi var överens om att samarbetet i projektledningen fungerar bra. Det är ett bra fundament för en viktig diskussion om hur vi rättar till det som vi inte lyckats med under projektets första år. En mycket central fråga gäller just delaktighet. Vi har varit duktiga på att informera om projektet. Det finns mycket material både i denna blogg, temagruppernas bloggar och vår hemsida. Men hur har vi lyckats med delaktigheten? Det vill säga: Hur har vi lyckats förankra projektet där det hör hemma nämligen på våra respektive lärosäten? Här finns två perspektiv, dels internt gentemot projektets ägare d.v.s. lärarutbildningsnämnderna (grundutbildningsnämnden vid BTH) som ytterst ansvarar för kvaliteten i lärarutbildningen, dels externt ut mot de som vi faktiskt vill påverka för en förändring d.v.s. lärare, vfu-lärare och studenter. Vilka konkreta verktyg kan vi använda för att nå framgång? Det här är en diskussion vi precis påbörjat och som vi på olika sätt måste vidga.