Symposium Skolverket: Digitala lärresurser i en målstyrd skola
Mitt Göteborgsbesök avslutades med ett symposium anordnat av Skolverket, Digitala lärresurser i en målstyrd skola med deltagare från skola, universitet, producenter av digitala lärresurser (fast de stora förlagen saknades) kommuner och så representanter från Norge och Danmark. Några reflektioner:
Våra grannländer Norge och Danmark har ett större fokus på en förändrad marknad för läromedel, där internet och digitala medier betonas på ett helt annat sätt. Det finns en gemensam nationell strategi som strävar till att ta ett fast grepp över skolutveckling i perspektiv av digital kompetens.
Något motsvarande finns inte i Sverige, kanske snarare tvärtom. Det arbete som initierades för drygt ett år sedan med utgångspunkt i EU:s ramverk om de åtta nyckelkompetenserna har inte nått så mycket längre. En övergripande strategi för bred implementering saknas och några signaler till andra prioriteringar kommer inte från Utbildningsdepartementet. Det gör att Skolverkets utmärkta arbete kring IT i skolan, PIM och Multimediabyrån riskerar att bli hängande i luften.
Det finns ett stort engagemang på många skolor i landet. Eldsjälar driver utvecklingen framåt. Uddevalla presenterade sig här. Jag vet vad många skolor gör i vår region. Vi hittar motsvarande exempelvis i Nacka, Ystad, Umeå, Sandviken och ett flertal kommuner till. Vi börjar få fram en gedigen erfarenhetsbank av lärare som i ITiS efterföljd verkligen utvecklar sin undervisning med hänsyn tagen till en förändrad digital verklighet. Risken finns om en nationell strategi uteblir att detta utvecklingsarbete stannar upp eller blir isolerade öar.
Det saknas också strategier vad gäller utvecklingen av digitala lärresurser. Upphovsrättsliga frågor som faktiskt kräver politiska beslut finns inte inom synhåll. Gemensamma system för inloggning och autentisering saknas. Utvecklingspotentialen utnyttjas inte på det sätt som vore möjligt med ett nationellt initiativ. Kommunerna (men även universitet och högskolor) riskerar att bygga fast sig i slutna lärplattformar av varierade kvalitet, som inte tar hänsyn till en allt snabbare teknisk utveckling, där sociala medier kanske har den största utvecklingspotentialen.
Utmaningar saknas alltså inte. Ett ökat samarbete mellan olika aktörer är nödvändigt och här borde lärarutbildningarna i landet kunna spela en viktig roll genom att skapa arenor där både forskning och utveckling kan mötas.
Läs även andra bloggares åsikter om autentisering, digitala lärresurser, forskning och utveckling, IT och lärande
Våra grannländer Norge och Danmark har ett större fokus på en förändrad marknad för läromedel, där internet och digitala medier betonas på ett helt annat sätt. Det finns en gemensam nationell strategi som strävar till att ta ett fast grepp över skolutveckling i perspektiv av digital kompetens.
Något motsvarande finns inte i Sverige, kanske snarare tvärtom. Det arbete som initierades för drygt ett år sedan med utgångspunkt i EU:s ramverk om de åtta nyckelkompetenserna har inte nått så mycket längre. En övergripande strategi för bred implementering saknas och några signaler till andra prioriteringar kommer inte från Utbildningsdepartementet. Det gör att Skolverkets utmärkta arbete kring IT i skolan, PIM och Multimediabyrån riskerar att bli hängande i luften.
Det finns ett stort engagemang på många skolor i landet. Eldsjälar driver utvecklingen framåt. Uddevalla presenterade sig här. Jag vet vad många skolor gör i vår region. Vi hittar motsvarande exempelvis i Nacka, Ystad, Umeå, Sandviken och ett flertal kommuner till. Vi börjar få fram en gedigen erfarenhetsbank av lärare som i ITiS efterföljd verkligen utvecklar sin undervisning med hänsyn tagen till en förändrad digital verklighet. Risken finns om en nationell strategi uteblir att detta utvecklingsarbete stannar upp eller blir isolerade öar.
Det saknas också strategier vad gäller utvecklingen av digitala lärresurser. Upphovsrättsliga frågor som faktiskt kräver politiska beslut finns inte inom synhåll. Gemensamma system för inloggning och autentisering saknas. Utvecklingspotentialen utnyttjas inte på det sätt som vore möjligt med ett nationellt initiativ. Kommunerna (men även universitet och högskolor) riskerar att bygga fast sig i slutna lärplattformar av varierade kvalitet, som inte tar hänsyn till en allt snabbare teknisk utveckling, där sociala medier kanske har den största utvecklingspotentialen.
Utmaningar saknas alltså inte. Ett ökat samarbete mellan olika aktörer är nödvändigt och här borde lärarutbildningarna i landet kunna spela en viktig roll genom att skapa arenor där både forskning och utveckling kan mötas.
Läs även andra bloggares åsikter om autentisering, digitala lärresurser, forskning och utveckling, IT och lärande
Kommentarer
Trackback