Ung Kommunikations blogg

Under de senaste veckorna har läget i svensk skola belysts på lite olika sätt. Skolverket har lämnat  rapport om orsakerna till sjunkande resultat i grundskolan och Skolinspektionen har rapporterat om sjunkande matematikkunskaper. För en tid sedan kom också en redovisning från Skolverket om rådande läge på skolor när det gäller IT.

Skolan är inte i fas med omgivande samhällets krav på resultat. Skolverket lyfter i sin rapport upp fyra faktorer, segregering, decentralisering, differentiering och individualisering, som huvudsakliga orsaker till att skolan brister i måluppfyllelse. De ämnen i skolan som tydligast fått känna på detta är matematiken och naturvetenskapen. Men även i läsning och förståelse av avancerade texter märks sjunkande resultat. Skolan är inte likvärdig längre. Hemmet har fått en större betydelse för hur ens barn kommer att lyckas, vilket i sin tur spär på skillnaderna.

Samtidigt pågår i samhället en stor teknikförändring som medför förändrade strukturer och förhållningssätt, ekonomiskt, kulturellt och organisatoriskt. Mängder med arbeten och arbetsuppgifter förändras, nya globala utmaningar ställer helt andra krav på handlingskraft och kompetens. Det går inte att komma ifrån att dessa förändringar också måste få konsekvenser för skolan. Därför är kanske Skolverkets rapport om tillståndet i svensk skola när det gäller IT minst lika relevant som rapporterna om sjunkande resultat. Det finns en risk i diskussionen att man bara tittar bakåt för att hitta lösningar. Vi måste våga se vilka förändringar som faktiskt har betydelse för hur vi verkar i samhället som medborgare och samhällsbyggare. Det handlar inte bara om tillgång till resurser och teknik. Det handlar i lika stor utsträckning om attityder och förhållningssätt och därmed om kompetens.

I senaste numret av Datorn i Utbildningen (artikeln ännu ej publicerad på nätet) skriver Per Johansson, bloggare och en av författarna till Digitalis Filosofi, initierat om denna fråga. Han beskriver två utgångspunkter:

• Skolans uppgifter är att förbereda eleverna på det vuxenliv som väntar dem
• Den digitala teknologiutvecklingen accelererar och kommer att fortsätta att göra det inom överskådlig tid

Detta ger skolan en synnerligen svår, men nödvändig uppgift och i det arbetet bör två analysnivåer beaktas som också är beroende av varandra:

1. Den första har att göra med hur och i vilka sammanhang IKT används i skolmiljön, i förhållande till läroplanens krav på ämneskunskaper.
2. Nästa nivå handlar om hur man bäst, mest verkningsfullt, behandlar det faktum att IKT-användningen i samhället, rent generellt omvandlar mänskliga relationer, politik, affärsmodeller och själva upplevelsen av världen och oss själva.

Artikeln är mycket läsvärd. Ännu finns inga färdiga svar. Det viktiga är att vi har relevanta utgångspunkter när vi diskuterar skolans resultat och vilka åtgärder som måste till för att resultaten ska bli bättre.

Läs även andra bloggares åsikter om skolan, resultat, förhållningssätt, förändringar, kompetens, IT