Ung Kommunikations blogg

I måndags hade vi på, inbjudan av Ung Kommunikation, besök av professor Mikael Alexandersson från Göteborgs universitet. Besöket inleddes med ett kortare möte med forskargruppen IT & lärande, där det främst handlade om vilken strategi som ska väljas vid ett byggande av en forskningsplattform. En inte alldeles enkel diskussion. Det finns många olika krav, lärarutbildningen måste forskningsbaseras, skolor söker svar på viktiga frågor, samtidigt som det nu finns klara signaler om att bygga excelenta forskningsmiljöer som har möjlighet att konkurrera på en internationell arena. Dessa ofta motstridiga krav kan knappast lösas med en gemensam strategi. Den fria forskningen behöver sin agenda där innovativa och kreativa forskare söker svar på nya viktiga frågor i världsvid konkurrens. Men forskare lever inte isolerade från övrig samhällsverksamhet. Den kompetens som en forskarutbildning rimligtvis borde ge måste också komma andra verksamheter till del genom att bidra till att tydliggöra angelägna problem i samhället, exempelvis fördjupa förståelsen för en skolpraktik eller fördjupa den undervisning som genomförs i högre utbildning. Då är också forskare beroende av aktiva yrkesutövare med god erfarenhet av praktisk verksamhet. Det är i det mötet, på lika villkor, som verksamhetsutveckling kan ske. Tyvärr finns fortfarande alltför stora avstånd mellan dessa två världar.

Ett bra exempel på vad god forskning kan ge i verksamhetsutveckling, visade Mikael Alexandersson i sin öppna föreläsning, som följde av mötet med forskargruppen. Han har en lång erfarenhet av forskning relaterad till IT i ett lärandeperspektiv, där han med kritisk blick granskat vad som faktiskt händer i olika lärsituationer exempelvis om man inför datorer med specifika program i klassrummet eller vad som händer när barn och ungdomar söker information. I sitt nya forskningsprojekt, "Gränslösa rum" undersöker han vad som händer i miljöer där det virtuella rummet får en allt ökad betydelse för barn och ungdomar. För skolan som har en stark tradition och formulerar villkoren för organisation och struktur i det formella lärandet, blir det naturligtvis en utmaning. Den kognitiva kontrollen minskar och försvinner i vissa fall, när fokus förflyttas från det fysiska rummet till det virtuella. Hur gör vi t.ex. när elever och studenter har med sig sin bärbara dator som självklart hjälpmedel i sitt skolarbete och samtidigt har hela nätet tillgängligt. Kan vi göra samma saker som tidigare, i klassrummet eller vid föreläsningar?

För att få underlag för sin nya forskning har Mikael Alexandersson intervjuat ungdomar som ligger i långt framme i sin IT-användning. Likt asplöv (Mikaels metafor) som är känsliga för vinden, är dessa ungdomarna känsliga för hur den nya kulturen och tekniken kan användas och är extermt tidiga användare. Nu när alla är på Facebook letar de efter intressantare och mer spännande alternativ. Mikael Alexandersson ställer viktiga frågor om vilken betydelse dessa ungdomar har för hur vi kommer att förhålla oss till den fortsatta utvecklingen i samhället. Ett mycket konkret budskap gav han till auditoriet. Lyssna speciellt noga på de ungdomar som finns runt omkring oss som lever i nya gränslösa rum och var lite nyfiken på de dörrar som då öppnas.