Wallraffande bland lärarstudenter
Jag deltog tidigare idag i en föreläsning inom allmänna utbildningsområdet för lärarstudenter. Föreläsningen handlade om vad digitaliseringen i samhället kan innebära för företag, organisationer och individer. En mängd exempel togs upp under en knapp timme, för att konkretisera möjligheter och svårigheter för samhället, människorna, tekniken och skolan, mycket med utgångspunkt i utvecklingen av webben. Då jag befann mig bland studentgruppen som åhörare, gjorde jag ett antal iakttagelser som var (om inget annat) anmärkningsvärda.
Jag föreställer mig följande:
1. Individer i allmänhet som utbildar sig till ett yrke, har ett intresse för frågor som berör förutsättningarna för detta yrke och vad denna yrkesroll innebär.
2. Individer i synnerhet som utbildar sig till lärare har ett intresse för samhällets utveckling och hur det påverkar skolan, eleverna, kunskapssyn och vad lärarrollen innebär.
3. Samtliga studenter på en högre utbildning i Sverige vid årsskiftet 09/10 har en abstraktionsförmåga som gör att de kan lyfta information in och ut ur olika kontexter och se hur de hänger samman.
4. Viljan att ”vara en i gänget” är underordnad de etiska och moraliska utgångspunkter en individ besitter, som valt att bli lärare.
Följande scenario utspelar sig under föreläsningen:
1. Föreläsaren ber studentgruppen att skriva ner möjligheter och risker med IT, IKT eller sociala medier, och lämna in.
2. Runt mig sitter några studenter - en av dem har under föreläsningen lyssnat på musik i hörlurar, en annan spelat ett parti nätpoker, och en tredje dels fört anteckningar på datorn, kollat ett klipp på youtube som föreläsaren nämnt samt satt upp ett virtuellt fotbollslag.
3. Ingen av dem lyfter, vad jag kan se, sina egna beteenden eller aktiviteter varken som en risk eller möjlighet. Istället skriver en av dem spontant ”mer porr” – dock inte på en abstraherande nivå att detta faktiskt skulle kunna vara en potentiell risk i ett klassrum, utan för att söka gruppens gillande genom att ”dissa” läraren.
Jag ställer mig följande frågor:
1. Är detta representativt för min generation?
2. Är detta representativt för lärarstudenter?
3. Är dessa studenter samma personer som i sin lärarroll kommer att klaga över att deras elever inte bryr sig om skolan och inte visar respekt varken för lärare eller varandra?
4. Är det dessa studenter som i sin lärarroll ska ge mina barn kunskap om de kompetenser som behövs i ett modernt samhälle?
//Jennie Rosander, informatör för Ung Kommunikation.