Martin Ingvar i DN: "Skolan struntar i hur barns hjärnor fungerar"

I söndagens DN skriver hjärnforskaren Martin Ingvar om tillståndet i den svenska skolan i allmänhet och socialdemokratisk skolpolitik i synnerhet. Med den rubriken är det med stor nyfikenhet man kastar sig över artikeln. Men lite förvånande är det att en så vetenskapligt meriterad person kan skriva så ickevetenskapligt och populistiskt. Förgäves letar man efter svar på hur den moderna hjärnforskningen kan ge skolan verktyg för ökad kvalitet. I stället hittar man svepande omdömen om "flumskola", brister i lärarutbildning (dessutom felaktigt!) och betygsättning. Att det är bättre ju tidigare man börjar med språkträning eller att pojkar och flickor mognar i olika takt kan väl knappast vara någon större nyhet ens inom hjärnforskningen.

Att skolpolitiken måste omprövas står väl utom all tvivel. Problemet i denna diskussion är att det bara verkar finnas två vägar: försvara flumskolan (vad den nu innebär?!) eller försvara "pluggskolan" (vad den nu innebär?!). De politiska alternativen finns tydligen att hämta antingen i 70-talets skolpolitiska ideal (flumskolan) eller 50-talets skolpolitiska ideal (pluggskolan).

Problemet är (behöver detta sägas!?) att vi snart befinner oss på 2010-talet med en globaliserad, nätbaserad, informationsrik och därmed kunskapskrävande värld. Förmågor som att läsa, skriva, utveckla ett logikt tänkande och kunna främmande språk är väsentliga och mycket grundläggande. Men är det tillräckligt? Är det tillräckligt att titta tillbaka på det vi krävde på 50-talet eller 70-talet?

Är det inte så att dagens krav på språkliga färdigheter (i vid mening), är mycket större och därför kräver en mer genomtänkt diskussion om vilka krav skolan står inför, än de svepande formuleringar som levererades i söndagens DN?

Kommentarer
Postat av: Elza Dunkels

Bra rutet!

2008-03-11 @ 16:23:10
Postat av: AnnBritt Enochsson

Instämmer med Elza!

2008-03-12 @ 08:58:30
Postat av: Martin Ingvar

Intressant. För tydlighetens skull stod det inte i artikeln att det var pluggskolan jag ville till. Det stod att rädslan för pluggskolan har skapat en situation där barnen inte får de grundverktyg de behöver för att möta samhället. Det fanns ingenting om en längtan till urtiden.

Vidare är det huvudpointen i artikeln att det är känd kunskap från flera vetenskaper varav hjärnforskningen är en del som den pedagogiska modellen bortser från. Och det leder till att skolan missgynnar barn som inte har det jättelätt från början.

Med Vänligaste Hälsning

Martin Ingvar

Postat av: Lennart Axelsson

Tack för förtydligandet. Men frågan kvarstår dock, vilka kompetenser krävs av våra elever för att de ska stå väl rustade som medborgare i dagens och morgondagens samhälle? Svaret är inte alldeles enkelt, därför behövs en fördjupad diskussion.

2008-03-13 @ 16:16:59
Postat av: Martin Ingvar

Självklart är det en sak där den pedagogiska praktiken backad av kvalificerad pedagogisk forskning skall ha stort inflytande. Men min point är att en isolerad pedagogik skapat en skola som samhället inte har beställt. För det behövs en bättre diskussion där även kunskap från andra vetenskaper är med i diskussioen.
Trevlig Helg/Martin Ingvar

2008-03-14 @ 22:25:59
URL: http://martin.ingvar.com
Postat av: Lennart Axelsson

Här håller jag helt med dig. Vi behöver ett kvalificerat kunskapsutbyte mellan olika discipliner för att föra debatten och kunskapen framåt. Tyvärr har inte heller den pedagogiska forskningen lyckats att i så stor utsträckning ge utvecklande och användbara svar. Det finns en poäng i vad Ola Larsmo skriver i sin krönika från 080314.
Det är nog tyvärr också så att det finns ett avstånd mellan den praktiska skolverksamheten och den forskning som finns, vare sig den är grundad i pedagogik, utbildningsvetenskap eller någon annan disciplin. Här är nödvändigt med ett möte mellan den verksamheten som faktiskt pågår i skolan och aktuell och nyskapande forskning. Utbildning och lärande är en av de största samhälleliga aktiviteterna. Det är märkligt att varken forskningsfinansiärer eller politiker i högre utsträckning ägnar sig åt frågan. Hälsningar Lennart

2008-03-17 @ 07:00:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback