LearnIT avslutas
KK-stiftelsens stora forskningsprojekt LearnIT håller under veckan på att avslutas. I måndags hölls ett öppet internationellt seminarium, Lärande, medborgarskap och nya medier, i Göteborg och under tisdag och onsdag hölls slutkonferensen. Bläddrar man i programmet har ansenlig forskning producerats. Frågan är hur denna forskning kommer samhället och de olika verksamheterna till del. I många fall har de säkert lett till utvidgade forskningsfält i kvalificerade miljöer som t.ex LinCS i Göteborg, men hur ser det ut för övrigt. Eftersom lärarutbildning är vår inriktning är det speciellt intressant att följa vad som hänt på det området. Ett projekt handlar specifikt om detta, IKT och lärande i lärarutbildningar vid Högskolan i Kristianstad. Borde kunna ge ett värdefullt tillskott till vårt arbete, men det har inte skrivits så mycket om projektet och i KK-stiftelsens satsning på digital kompetens i lärarutbildning har denna forskning inte lyfts fram.
Så här står bl.a. i KK-stiftelsens projektbeskrivning:
Projektet avser att stödja samarbete med lärarutbildningar i avsikt att öka intresset inom utbildningarna och bland lärarstuderande för frågor som rör lärande och IT.
vidare
Doktorandtjänsten innehas av Lars-Erik Nilsson och hans studie har genomgått en successiv förflyttning från ett perspektiv där systemutveckling och design som en planerad verksamhet med avgörande påverkan på institutioners infrastruktur har stått i centrum mot ett perspektiv där språkets konstituerande roll fokuseras och frågeställningar om hur behov konstitueras som fakta och individer konstitueras som legitima uttolkare av behov lyfts fram.
Jag har lite svårt att förstå vad den successiva förflyttningen faktisk betyder. Men jag har stor respekt för Lars-Erik Nilssons arbete och hans avhandling verkar både värdefull och intressant. Fusk och plagiering är viktiga ämnen både i ungdomsskola och i lärarutbildning. Frågan är hur man ska få in dessa forskningsresultat i en fördjupad diskussion för att utveckla kvaliteten i olika utbildningar, både i ungdomsskola och lärarutbildning?
Ett problem med många avhandlingar är att de är enskilda projekt med ingen eller liten koppling till aktuell verksamhet. Förankringen i långsiktigt hållbara forskningsmiljöer saknas ofta. Det gör att det fulla värdet av forskningsarbetet inte utnyttjas. Den utbildningsvetenskapliga forskningen har kritiserats (se tidigare blogginlägg) och har lågt förtroende. Kan detta vara en del av förklaringen?
Läs även andra bloggares åsikter om lärande, forskning, nya medier, lärarutbildning
Så här står bl.a. i KK-stiftelsens projektbeskrivning:
Projektet avser att stödja samarbete med lärarutbildningar i avsikt att öka intresset inom utbildningarna och bland lärarstuderande för frågor som rör lärande och IT.
vidare
Doktorandtjänsten innehas av Lars-Erik Nilsson och hans studie har genomgått en successiv förflyttning från ett perspektiv där systemutveckling och design som en planerad verksamhet med avgörande påverkan på institutioners infrastruktur har stått i centrum mot ett perspektiv där språkets konstituerande roll fokuseras och frågeställningar om hur behov konstitueras som fakta och individer konstitueras som legitima uttolkare av behov lyfts fram.
Jag har lite svårt att förstå vad den successiva förflyttningen faktisk betyder. Men jag har stor respekt för Lars-Erik Nilssons arbete och hans avhandling verkar både värdefull och intressant. Fusk och plagiering är viktiga ämnen både i ungdomsskola och i lärarutbildning. Frågan är hur man ska få in dessa forskningsresultat i en fördjupad diskussion för att utveckla kvaliteten i olika utbildningar, både i ungdomsskola och lärarutbildning?
Ett problem med många avhandlingar är att de är enskilda projekt med ingen eller liten koppling till aktuell verksamhet. Förankringen i långsiktigt hållbara forskningsmiljöer saknas ofta. Det gör att det fulla värdet av forskningsarbetet inte utnyttjas. Den utbildningsvetenskapliga forskningen har kritiserats (se tidigare blogginlägg) och har lågt förtroende. Kan detta vara en del av förklaringen?
Läs även andra bloggares åsikter om lärande, forskning, nya medier, lärarutbildning
Kommentarer
Trackback