Unga nätkulturer, trilogin fullbordad
Fick för någon vecka sedan Unga Nätkulturer i min hand och har läst den med stor behållning. Eftersom Stig Roland Rask i inledningen beskriver den som den tredje delen i en trilogi med Med eller utan filter (1999) som första del och Den fjärde basfärdigheten (2001) som andra, så tyckte jag det fanns skäl att återigen läsa de två första delarna.
Den första publikationen Med eller utan filter, skriven av Stig Roland Rask själv, känns i ett skolperspektiv förvånansvärt aktuell. Detta trots att webben i huvudsak beskrivs som en informationskanal och Alta Vista den starka sökmotorn, som det var på den tiden. Men vad är det som gör att publikationen ändå känns viktig och aktuell? Ett första, positivt svar är att Stig Roland Rask på ett utmärkt sätt formulerade de utmaningar som skolan stod inför och vad det faktiskt betydde i praktiken. Han har ett förhållningssätt till tekniken som gör att texten behåller sin aktualitet. Det visar sig inte minst nu när DN med moralpanikens indignation beskriver fasorna på nätet. Idag svarar Stig Roland så här.
Men ett andra, mindre positivt svar, är att skolan som organisation faktiskt inte kommit längre i sin utveckling, än till de frågor som formulerades vid sekelskiftet. Då avslutades det stora ITiS-projektet, IT-bubblan sprack och många lärare, skolledare och politiker slog sig till ro i fast förvissning om att detta med internet och IT nog varit en smula överdrivet.
I del 2, Den fjärde basfärdigheten får sju olika skribenter ge sin syn på lärande, värderingar och internet. Perspektiven skiftar. Här återkommer Stig Roland Rask till sitt tema från den första delen. Bodil Jönsson beskriver sin syn i kapitlet Den sökande människans revansch och här känns tankarna igen från hennes senare publikationer t.ex. från DiU även om hon nu följdriktigt mer betonar kommunikationens betydelse snarare än den sökande människan. Erik Fichtelius inlägg, Den gamle grindvaktens förlorade makt, är intressant därför att den pekar på stora förändringar för medierna och framförallt journalistkåren. Och nu några år senare ser vi att medieförändringarna går än snabbare med allt vad det innebär. Övriga författare i publikationen diskuterar skolan och skolans roll, där IT-förändringarna mera finns som bakgrund, men där frågorna fortfarande äger giltighet.
I den sista delen Unga nätkulturer vidgas så perspektiven. De unga blir inte bara passiva objekt för skolans verksamhet utan aktiva subjekt som tar ställning och själva är med och formar sin framtid. I perspektiv av den samhällsutveckling vi ser idag, unga människors förhållningssätt och kulturer, blir det mycket tydligt att det samhällsuppdrag skolan har, riskerar att urholkas om man inte på allvar tar itu med de frågor som ställdes redan för 8 år sedan.
Den första publikationen Med eller utan filter, skriven av Stig Roland Rask själv, känns i ett skolperspektiv förvånansvärt aktuell. Detta trots att webben i huvudsak beskrivs som en informationskanal och Alta Vista den starka sökmotorn, som det var på den tiden. Men vad är det som gör att publikationen ändå känns viktig och aktuell? Ett första, positivt svar är att Stig Roland Rask på ett utmärkt sätt formulerade de utmaningar som skolan stod inför och vad det faktiskt betydde i praktiken. Han har ett förhållningssätt till tekniken som gör att texten behåller sin aktualitet. Det visar sig inte minst nu när DN med moralpanikens indignation beskriver fasorna på nätet. Idag svarar Stig Roland så här.
Men ett andra, mindre positivt svar, är att skolan som organisation faktiskt inte kommit längre i sin utveckling, än till de frågor som formulerades vid sekelskiftet. Då avslutades det stora ITiS-projektet, IT-bubblan sprack och många lärare, skolledare och politiker slog sig till ro i fast förvissning om att detta med internet och IT nog varit en smula överdrivet.
I del 2, Den fjärde basfärdigheten får sju olika skribenter ge sin syn på lärande, värderingar och internet. Perspektiven skiftar. Här återkommer Stig Roland Rask till sitt tema från den första delen. Bodil Jönsson beskriver sin syn i kapitlet Den sökande människans revansch och här känns tankarna igen från hennes senare publikationer t.ex. från DiU även om hon nu följdriktigt mer betonar kommunikationens betydelse snarare än den sökande människan. Erik Fichtelius inlägg, Den gamle grindvaktens förlorade makt, är intressant därför att den pekar på stora förändringar för medierna och framförallt journalistkåren. Och nu några år senare ser vi att medieförändringarna går än snabbare med allt vad det innebär. Övriga författare i publikationen diskuterar skolan och skolans roll, där IT-förändringarna mera finns som bakgrund, men där frågorna fortfarande äger giltighet.
I den sista delen Unga nätkulturer vidgas så perspektiven. De unga blir inte bara passiva objekt för skolans verksamhet utan aktiva subjekt som tar ställning och själva är med och formar sin framtid. I perspektiv av den samhällsutveckling vi ser idag, unga människors förhållningssätt och kulturer, blir det mycket tydligt att det samhällsuppdrag skolan har, riskerar att urholkas om man inte på allvar tar itu med de frågor som ställdes redan för 8 år sedan.
Kommentarer
Trackback