Second Life, de första stegen

Under denna vecka har jag lagt en del tid på Second Life. I projektet finns flera avancerade användare. Gruppen runt Nätverket SIP som står bakom Swedish Resource Center har vid flera tillfällen visat mig den miljö som de nu bygger upp tillsammans med ett antal olika aktörer. Men det var först denna vecka som jag på allvar gick in själv som min avatar Lenne Hax. Jag är en person med god datorvana efter 15 år i branschen. Jag har också genom åren hållit ett antal datautbildningar för olika grupper, främst lärare. Eftersom jag egentligen aldrig spelat datorspel var min första utmaning att överhuvudtaget navigera i Second Life. Gå, hoppa, flyga och samtidigt vara social med de man möter är inte det lättaste. Jag kan precis förstå den känsla av vanmakt som mina nybörjare måste ha haft på mina kurser.

På Högskolan i Kalmar finns flera intresserade lärare som har börjat utforska milön. I dag var jag på en workshop där för att utveckla min förmåga. Gruppen som träffades hade också lite blandade färdigheter. Det är en fascinerande miljö och man blir snabbt fångad i de fantastisk t många olika möjligheter som finns och man lär sig mycket. Men inte som kollektiv i ett klassrum. Eftersom man distraheras så lätt är det svårt att hålla fokus på det som är gemensamt. Och är det något man inte förstår ropar man rätt ut och hoppas på svar. (Är det någon som känner igen sig?!) Om många gör det blir det lätt kaotiskt. Det var precis vad som hände. Samtidigt gav detta upphov till en mängd frågor som ventilerades under workshopen, men också funderingar som jag själv hade efteråt.Hur introducera verktyget till en grupp, t. ex. studenter? Ska man kräva någon tidigare erfarenhet när det gäller navigering och socialt umgänge om det ska användas i undervisning? I vilken typ av undervisning passar SL, distans och/eller campus? Går det att hitta komparativa fördelar? Är miljön så komplex att det finns risk att man inte lär sig det som var meningen utan helt andra saker?

Samtidigt är detta en miljö som utvecklas hela tiden. Ännu saknas stöd för tal, men är på väg. Miljön kommer att utvecklas i snabb takt med olika typer av stöd för att göra vistelsen både enklare och smidigare. Visst kan man väl jämföra med internets och även webbens tidiga historia. I början fanns rätt lite som var användbart och det som fanns var knöligt att hitta. Men det har blivit både enklare och innehållsrikare efterhand. Precis vad jag tror kommer att hända med Second Life. Är vi många som utvecklar miljön och utforskar möjligheterna, desto intressatare blir förhoppningsvis resultatet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback