Erfarenhetsutbyte och självreflektion på KK-stiftelsen
Vi har under tisdag och onsdag varit på KK-stiftelsen. Under ledning av Yngve Wallin, Christina Ehneström, Gudrun Molander och Kari Österling har vi diskuterat och utbytt erfarenheter med LIKA -projektet i Stockholm, KompLIT-projektet i Skövde och forskargruppen Apel.
Mötet började med "presskonferens", där projekten på ett kort och koncist sätt presenterades. Vårt "pressmeddelande" och tillhörande presentation finns att läsa på vår webb, www.ungkommunikation.se. Kortfilmer om alla tre projekten finns på Kollegiet. (Klicka på IT i lärarutbildning).
Projekten är sinsemellan olika. Kort skulle dessa skillnader kunna beskrivas så här: LIKA-projektet fokuserar sitt arbete på kurs- och utbildningsplaner i förhållande till Bologna-processen. KompLIT koncenterar sig på värdegrundsfrågor i relation till IT i ett samarbete med kommunerna, medan vi tar vår utgångspunkt i ungdomskulturer på nätet.
Trots skillnaderna finns det gemensamma frågeställningar. För att lyckas måste vi alla skapa förutsättningar för utvecklingsarbete och komptenssutveckling på ett långsiktigt hållbart sätt. Inga svar är givna. Lennart Svensson, Apel, redogjorde för forskningen när det gäller att lyckas i projekt. Det visar sig att den forskning som finns i stor utsträckning fokuserar på projekt som har tydliga mål för genomförande. Det skulle t.ex. kunna vara ett projekt för implentering av ett nytt datasystem. Däremot finns lite av studier om hur man lyckas i projekt som syftar till verksamhetsutveckling och vilka framgårngsfaktorerna är. Vissa faktorer kan redan nu sägas vara viktiga, delaktighet och aktivt ägarskap. Men eftersom det finns bristande kunskap i dessa frågor är det intressant att studera hur våra projekt fortgår. Apels första rapport om Ung Komunikation finns att hämta på vår webbsida.
För övrigt kom diskussionen att handla om hur ett förankringsarbete i dessa frågor ska genomföras inte bara lokalt och regionalt utan också i nationell skala. Ytterst är det politiska frågor och ett arbete måste ske på många olika nivåer. Här är det viktigt att de projektsatsningar som nu KK-stiftelsen genomför under en 10-årsperiod verkligen får fäste. Det handlar om samtliga lärarutbildningars förändringasarbete som nu genomförs i ett Bolognaperspektiv, Högskoleverkets utvärdering och den nya utredning om lärarutbildningen som aviserats från regeringen. Men lika viktigt är att bygga upp en forskning och ett utvecklingsarbete (jämför FoU inom social- och sjukvård) som tar sin utgångspunkt i vad som faktiskt händer i klassrummet, i skolorna och i lärarutbildning. Då är inte bara de enskillda projekten viktiga utan även ett arbete centralt av KK-stiftelsen som resursstark, samanhållande påverkanskraft är nödvändigt.
Vi är fortfarande i inledningsskedet av den satsningen. Det ska bli spännande att följa fortsättningen.
Mötet började med "presskonferens", där projekten på ett kort och koncist sätt presenterades. Vårt "pressmeddelande" och tillhörande presentation finns att läsa på vår webb, www.ungkommunikation.se. Kortfilmer om alla tre projekten finns på Kollegiet. (Klicka på IT i lärarutbildning).
Projekten är sinsemellan olika. Kort skulle dessa skillnader kunna beskrivas så här: LIKA-projektet fokuserar sitt arbete på kurs- och utbildningsplaner i förhållande till Bologna-processen. KompLIT koncenterar sig på värdegrundsfrågor i relation till IT i ett samarbete med kommunerna, medan vi tar vår utgångspunkt i ungdomskulturer på nätet.
Trots skillnaderna finns det gemensamma frågeställningar. För att lyckas måste vi alla skapa förutsättningar för utvecklingsarbete och komptenssutveckling på ett långsiktigt hållbart sätt. Inga svar är givna. Lennart Svensson, Apel, redogjorde för forskningen när det gäller att lyckas i projekt. Det visar sig att den forskning som finns i stor utsträckning fokuserar på projekt som har tydliga mål för genomförande. Det skulle t.ex. kunna vara ett projekt för implentering av ett nytt datasystem. Däremot finns lite av studier om hur man lyckas i projekt som syftar till verksamhetsutveckling och vilka framgårngsfaktorerna är. Vissa faktorer kan redan nu sägas vara viktiga, delaktighet och aktivt ägarskap. Men eftersom det finns bristande kunskap i dessa frågor är det intressant att studera hur våra projekt fortgår. Apels första rapport om Ung Komunikation finns att hämta på vår webbsida.
För övrigt kom diskussionen att handla om hur ett förankringsarbete i dessa frågor ska genomföras inte bara lokalt och regionalt utan också i nationell skala. Ytterst är det politiska frågor och ett arbete måste ske på många olika nivåer. Här är det viktigt att de projektsatsningar som nu KK-stiftelsen genomför under en 10-årsperiod verkligen får fäste. Det handlar om samtliga lärarutbildningars förändringasarbete som nu genomförs i ett Bolognaperspektiv, Högskoleverkets utvärdering och den nya utredning om lärarutbildningen som aviserats från regeringen. Men lika viktigt är att bygga upp en forskning och ett utvecklingsarbete (jämför FoU inom social- och sjukvård) som tar sin utgångspunkt i vad som faktiskt händer i klassrummet, i skolorna och i lärarutbildning. Då är inte bara de enskillda projekten viktiga utan även ett arbete centralt av KK-stiftelsen som resursstark, samanhållande påverkanskraft är nödvändigt.
Vi är fortfarande i inledningsskedet av den satsningen. Det ska bli spännande att följa fortsättningen.
Kommentarer
Trackback