Ung Kommunikations blogg

Igår hade vi det sista seminariet för året som vi arrangerade tillsammans med AV-Media. Olof Sundin från Lunds universitet och Bibliotekshögskolan i Borås, föreläste om Wikipedia och dess betydelse för källkritik och kunskapsinhämtning. Det var ett välbesökt seminarium med lärarutbildare, lärarstudenter, studenter från bibliotekarieutbildningen, skolbibliotekarier och bibliotekarier.

Det finns ett stort intresse för Wikipedia, hur det används, hur det ska användas och hur det påverkar vårt sätt att förhålla oss till information och källkritik. Söker vi på Google kan vi vara ganska säkra på att högt upp på sökträffarna finns Wikipedia. Många elever använder Wikipedia som källa (inte bara elever förresten, det är inte ovanligt att man i tidningar ser att källan just är Wikipedia.) Samtidigt finns bland lärare och bibliotekarier en väldig skepsis till användningen. En hel del skolor går så långt att man förbjuder Wikipedia som källa. Motivet är att det är opålitligt just för att vem som helst kan gå in och redigera och skriva in nytt innehåll. Den garantin som uppslagsverk ger i form av expertutlåtanden finns inte på Wikipedia.

Men då är det väl helt rätt att lära eleverna att inte använda Wikipedia? Nej, menar Olof Sundin. Att förhålla sig kritisk är en sak, men användningen är viktig. Wikipedia innehåller artiklar som inte finns i andra upslagsverk, för att de är nya och kanske inte prioriterade av förlaget. Dessutom kan de i vissa fall vara bättre uppdaterade. Men den, i mitt tycke kanske viktigaste sidan av Wikipedia som Olof Sundin betonade, var tillgången till metadata, dvs texter om texten. I de flesta uppslagsverk som är profesionellt producerade finns endast en text redovisad. Detta är den fakta som man till slut enats om. Men den bakomliggande diskussionen om gänsdragningar och precisa defininitioner synliggörs inte. Detta redovisas på Wikipedia i diskussionen om vad som ska stå i artikeln. Du kan också genom att följa de olika versionerna få fram hur innehållet förändrats till den nu gällande artikeln. Detta blir speciellt intressant i ämnen som kanske är lite mer kontroversiella. Dessa texter kan med fördel analyseras och ge eleverna möjligheterna att själva bli en del av hur ämnet ska tolkas. En del av skolans uppdrag måste också vara att visa att världen inte är så entydig som man kanske kan förledas att tro genom att läsa ett uppslagsverk. Samtidigt vinner man också i kompetens genom att synliggöra metatexter som är allt vanligare på nätet. Behovet av att kunna tolka metadata är en kompetens som vuxit fram med nätets vidgade inflytande och som våra elever behöver. Alltså, Wikipedia är inte bara ett uppslagsverk på nätet, det är ett viktigt redskap som kan användas för att på ett bättre sätt förstå världen.

Det finns skäl att avsluta med ett citat av Niels Bohr:

Det finns två sorters sanningar: trivialiteter, där motsatsen uppenbarligen är orimlig, och djupa sanningar, som kännetecknas av att deras motsats också är en djup sanning.