Vad händer med lärarutbildningen?
Den högre utbildningen genomgår nu en omfattande reformering genom den så kallade Bolognaprocessen. Processen syftar till att skapa en samordning av utbildningarna i Europa. Utökade möjligheter till rörlighet och utökade möjligheter till jämförelse mellan de europeiska länderna är centrala mål. Examen ska indelas i tre nivåer, grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Den undre gränsen för avancerad nivå ska vara 160 poäng, alltså 4 års utbildning, enligt riksdagsbeslut.
I senaste numret av Universitetsläraren (nr 14/2006) rapporteras att det fortfarande är ovisst hur det kommer att bli med lärarutbildningarna. Problemet är att det i Sverige finns en sammanhållen lärarutbildning, men med olika längd beroende på för vilken åldersgrupp utbildningen är ämnad för. För lärare mot tidiga år, dvs förskola och grundskolans tidigare år uppnås examen efter 140 poäng. För senare år och gymnasium minst 180 poäng. Det skulle då innebära att vissa lärare hamnar endast på grundnivå och andra på avancerad nivå. Detta blir naturligtvis problematiskt och kan leda till att olika lärarexamina värderas olika.
Bolognaprocessen är i full gång och påverkar ämnena på lärosätena. Samtidigt finns inga besked om vad som ska gälla för lärarutbildningen. Det kan inte annat än skada utbildningen och ge sämre förutsättningar för en utbildning som redan är kritiserad på många punkter. Lärarutbildningen är den största yrkesutbildningen inom högskolan. Enligt Högskoleverkets statistik studerar ca 15% av inskrivna studenter till lärare.