"Skolan är fattig"
" 'Skolan är fattig!'- att utforska utbildningsverksamheters innehåll." Med den rubriken beskriver Caroline Liberg i antologin Utbildningsvetenskap - ett kunskapsområde under formering, sin syn på frågan.
Hon tar sin utgångspunkt i ovanstående påstående, ett påstående som många av oss med tonårsbarn känner igen. Barn börjar förskolan/skolan med förväntansfulla och nyfikna ögon. Någonstans på resan upp i genom skolsystemet försvinner glansen i ögonen.
Vi befinner oss i en brytningstid, menar Caroline Liberg. En tid då den gamla enhetskulturen som centralt styrde skolans verksamhet numera är ersatt av en mångfacetterad, mångkulturell verklighet, en kulturell heterogenitet:
”Med kulturell heterogenitet menas då inte bara frågor om etnicitet, utan också frågor om kön, klass, tycke och smak, språkförmåga, kognitiv beredskap, intresse för ämnesinnehåll, medial orientering, sociala och kulturella erfarenheter, behärskning av estetiska uttrycksformer med mera.”
Denna förändring förstärks av en mängd faktorer exempelvis inflyttning från andra kulturer och tillgång till nya medier som internet. Detta leder till förändrade förhållanden när det gäller utbildningars innehåll. Förändringar som går mot ett större deltagande, en större möjlighet att vara medskapare i ett utbildningsinnehåll från olika aktörer. Förändringarna blir alltmer tydliga och medför att innehållsfrågorna måste ställas och besvaras på nya sätt.
Nya forskningsfrågor som rör utbildningsverksamhetens innehåll har vuxit fram men inte särskilt väl i Sverige, enligt Liberg. Hon efterlyser mer forskning som tar sin utgångspunkt i den praktiska pedagogiska verksamheten. En verksamhet som består av olika aktörer som i ett visst socialt och kulturellt sammanhang interagerar med varandra, är medskapande av ett utbildningsinnehåll.
Exempel på ett område som inte är särskilt utforskat är olika uttrycksformers betydelse för att skapa mening. Caroline Liberg ger exempel på samtal, litteratur, film, dans rörelse, men också nya medier i form av hypertexter och virtuella världar. En tyst skriftspråksvärld dominerar skolans värld. Ju äldre barn, desto tystare blir det. Ändå dominerar andra former av gestaltning i barn och ungdomars värld.
Men inte bara frågor om gestaltning är viktigt, även de yttre ramarna för skolans pedagogiska verksamhet påverkas av förändringarna. Det kan gälla organisation, tradition och normsystem, styrdokument likaväl som fysiska och materiella förutsättningar.
Det här är frågor som inte kan besvaras av en enskild forskare utan ett mång- och tvärvetenskapligt grepp behövs med bidrag från olika ämnesdiscipliner, ämnesdidaktiker, pedagoger, men också bidrag från barn- och ungdomsforskning, fritidsforskning, culture studies, medieforskning blir viktiga.
Samtidigt är inte forskningsansatsen Caroline Liberg pekar på en tillämpning av rådande kunskaps- och teoribildning i andra ämnen, utan en forskning med egna förtecken. Hon ger ett intressant exempel från ett fält som växer fram under rubriken ”multiliteracies” .
”…med hjälp av en sådan teori ses människan som en språkskapare och inte en språkanvändare av ett för alltid fastlagt och korrekt språkbruk. Varje gång språket – en formulering, en gestaltning – ”används” förändras det. Det återskapas, omskapas och nyskapas. Vi ingår således alla i dessa förändringsprocesser, när vi deltar i språkliga sammanhang. En väsentlig del av det är, att vi kan röra oss mellan olika medier och olika former av språk som det talade ordets språk, det skrivna ordets språk, bildens språk, musikens språk, dansens och rörelsens språk.”
”Att förstå människan som multimodal och utveckla teorier för detta är en utmaning för att skapa ett fördjupat studium av henne som meningsskapare.”
Liberg hänvisar bl a till "The New London Group".
Artikeln förtjänar att läsas, skulle kunna vara en del i en programförklaring för Ung Kommunikation.