Lärarutbildning och utbildningsvetenskap
Den 28:e november publicerade DN Debatt en artikel där lärarutbildningen utsattes för hård kritik, "Var fjärde examinerad lärare borde ha blivit underkänd". Undertecknare var universitetskansler Sigbrit Franke, chefen för Högskoleverkets utvärderingsavdelning Clas-Uno Frykholm och professorerna Ulf P Lundgren, Roger Säljö och Ingemar Wedman. Artikeln baseras på tre studier som gjorts där lärarutbildningen jämförts med andra utbildningar. Studierna initierades efter Högskoleverkets stora utvärdering som publicerades 2005. De tre studierna handlar om examinationsformer, examensarbeten och forskningsanknytningen. Studierna är intressanta och behöver diskuteras ingående. Lärarutbildningarna är skyldiga att göra detta eftersom ny utvärdering från Högskoleverket aviserats till nästa år.
När det gäller forskningsanknytningen i lärarutbildningen blir diskussionen om utbildningsvetenskap allt viktigare. I studien jämför Roger Säljö med sjuksköterkseutbildningarna och skriver följande:
"I sjuksköterskeutbildningen har man under en dryg trettioårsperiod försökt – och i hög grad lyckats – lösa frågan om undervisningens vetenskapliga förankring genom att introducera det gemensamma ämnet omvårdnadsvetenskap; ett ämne som fungerar som ett sammanhållande kitt genom hela utbildningen och som utgör den självklara forskningsanknytningen i stora delar av utbildningen. Någon motsvarande strategi har inte utvecklats inom lärarutbildningen under samma tid."
Roger Säljö är tillsammans med Bengt Sandin (professor i Tema Barn vid Linköpingsuniversitet), redaktör för en nyutkommen antologi: "Utbildningsvetenskap - ett kunskapsområde under formering". Syftet med antologin är att synliggöra den diskussion som finns om utbildning och forskning. Så här skriver redaktörerna:
"Vad är vetenskap om utbildning och vad borde den vara? Inom vilka vetenskapliga fält står utbildning och lärande i fokus för kunskapsintresset och vad kan olika vetenskapsområden bidra med? Vilket stöd i forskning och kunskapsutveckling är mest angelägen för dem som är verksamma i i skola och utbildning?"
I 14 artiklar diskuteras denna fråga utifrån en mängd olika perspektiv. För den som är intresserad av utbildning, utbildningshistoria, utbildningspolitik och inte minst lärarutbildning finns mycket att hämta. Men det är ingen bok som man sträckläser från pärm till pärm. Artiklarna kräver eftertanke och reflektion och då passar det i alla fall mig bäst att bearbeta en artikel i taget. Jag återkommer till några av artiklarna som enligt min mening har betydelse för vårt projekt.
När det gäller forskningsanknytningen i lärarutbildningen blir diskussionen om utbildningsvetenskap allt viktigare. I studien jämför Roger Säljö med sjuksköterkseutbildningarna och skriver följande:
"I sjuksköterskeutbildningen har man under en dryg trettioårsperiod försökt – och i hög grad lyckats – lösa frågan om undervisningens vetenskapliga förankring genom att introducera det gemensamma ämnet omvårdnadsvetenskap; ett ämne som fungerar som ett sammanhållande kitt genom hela utbildningen och som utgör den självklara forskningsanknytningen i stora delar av utbildningen. Någon motsvarande strategi har inte utvecklats inom lärarutbildningen under samma tid."
Roger Säljö är tillsammans med Bengt Sandin (professor i Tema Barn vid Linköpingsuniversitet), redaktör för en nyutkommen antologi: "Utbildningsvetenskap - ett kunskapsområde under formering". Syftet med antologin är att synliggöra den diskussion som finns om utbildning och forskning. Så här skriver redaktörerna:
"Vad är vetenskap om utbildning och vad borde den vara? Inom vilka vetenskapliga fält står utbildning och lärande i fokus för kunskapsintresset och vad kan olika vetenskapsområden bidra med? Vilket stöd i forskning och kunskapsutveckling är mest angelägen för dem som är verksamma i i skola och utbildning?"
I 14 artiklar diskuteras denna fråga utifrån en mängd olika perspektiv. För den som är intresserad av utbildning, utbildningshistoria, utbildningspolitik och inte minst lärarutbildning finns mycket att hämta. Men det är ingen bok som man sträckläser från pärm till pärm. Artiklarna kräver eftertanke och reflektion och då passar det i alla fall mig bäst att bearbeta en artikel i taget. Jag återkommer till några av artiklarna som enligt min mening har betydelse för vårt projekt.
Kommentarer
Trackback